Försvarsmaktsledningens kompetens ifrågasatt?

Det har blossat upp till en riktig bloggdebatt om införandet av GLC/NOC med försvarsministern på den ena sidan och SvD:s ledarblogg, Allan Widman och, föga förvånande, även denna blogg på den andra sidan.

Försvarsministern anser att kritik mot beslutet att införa GLC/NOC steg 1 är ett direkt ifrågasättande av Försvarsmaktsledningens kompetens. Jag vill nog inte sträcka mig så långt som att påstå detta. Däremot ifrågasätter jag gärna den information som den beslutsfattande nivån föds med och framförallt de filter informationen passerar på vägen. Har man verkligen förstått konsekvenserna av att omlokalisera samtlig personal, införa ett ledningssystem som knappt existerar på pappret och samla all ledningsförmåga till en enda stor kritisk sårbarhet?

Det har sedan länge höjts väldigt tydliga varningens fingrar från än den ena, än den andra instansen om det okloka med att införa GLC/NOC. Som bekant är steg 1 redan beslutat och kan väl säga fastställdes genom försvarsministerns blogginlägg i förra veckan, där han dömde av att det var helt och hållet Försvarsmaktens sak att besluta om en nerläggning av stridsledningscentralen i Hästveda.

Som jag tidigare berättat är stril (stridsledning och luftbevakning) en kritisk och dimensionerande faktor för det svenska luftförsvaret. Utan stril, inget luftförsvar. Stridsflygplanen blir i princip stående på marken, såvida man inte håller sig till ombaseringsflygningar eller förlägger övningarna till andra länder.

Trots att stridsledningscentralen i Hästveda ännu inte är nerlagd, har efterverkningarna inte låtit vänta på sig eftersom ett stort antal flygstridsledare, luftbevakare och sambandsofficerare lämnat verksamheten eller planerar att göra så. Detta har kraftigt ökat arbetsbelastning för den övriga personalen, som nu går på knäna med de stora vakanser som finns och ingen påfyllnad inom synhåll. Verksamheten granskades nyligen av Försvarsmedicincentrum som kom fram till att arbetssituationen var näst intill katastrofal och i längden innebär en flygsäkerhetsrisk. Resultatet är nu en verksamhetorder som ska förbättra arbetsmiljön för de kvarvarande hårt ansträngda flygstridsledarna. Samtidigt innebär ordern en rad inskränkningar i den dagliga övningsverksamheten för stridsflygförbanden när flygstridsledarna ska ta ut den förberedelsetid samt de raster och uppehåll som är rekommenderade sedan tidigare. Det går inte att trolla med knäna hur långt som helst...

Redan idag kan man alltså svart på vitt se mycket kraftiga negativa verkningar av införandet av GLC/NOC. Nu återstår det tre andra stridsledningscentraler att avveckla innan planen är rensad för GLC/NOC. Frågan är om det då finns något Flygvapen kvar för GLC:t att leda?

På något sätt verkar det som om informationen inte når fram till beslutande nivå eller går den att feltolka?

28 kommentarer:

Svartfot sa...
12 oktober 2009 kl. 21:32  

Hörde ett skämt idag på jobbet!
"Vem blir först till Kvarn..."

Sambandsadjutanten sa...
12 oktober 2009 kl. 22:43  

Att inte informationen når fram, eller att den passerar genom ett antal filter som "korrigerar" den är inte ovanligt.
Det avgörande är hur högt i tak man är villig att ha inom en organisation och att man vågar framföra konstuktiv kritik uppåt. Givetvis ska väl inte alla beslut tas i stormötesform, men det är oerhört viktigt att de som sitter inne med kompetens och kan framställa fakta på ett objektivt sätt blir hörda.
Frågan är om man hinner få stopp på vansinnet innan man nått "point of no return".

Anonym sa...
12 oktober 2009 kl. 22:44  

centralisering är bra

det spar vi pengar på

se bara vad billigt det blir nu när vi centraliserar all distribution av reservmateriel till Arboga

sedan ser vi till att centralisera all information om såväl personal- som materielförsörjning i ett och samma informationssystem - besparingen verkar bli alltmer tveksam, men centralisering är ju bra

alla ägg i en korg...

sårbarhets- och riskanalys är väl inget som en försvarsmaktsledning ska behöva betyngas med...

hej å hå vad vi är bra

heja Sverige

Zoltan sa...
13 oktober 2009 kl. 06:29  

Man skulle vilja veta mer om hur beslutsprocessen i FM egentligen (inte) fungerar. Jämför t ex med http://allanwidman.blogspot.com/2009/10/estradorernas-tidevarv.html. Har någon verkligen tagit ett beslut om nedläggning, finns det dokumenterat, varför går det inte att få ut beslutet, på vilka grunder tas dessa stora beslut som påverkar så mycket och så många och vem tar i efterhand ansvar för de negativa konsekvenserna?

Strilexperterna säger bestämt nej till nedläggningen, FMV säger nej, särskilda utredare i FM säger nej, Statskontoret säger nej. Ändå tillåts en falang officerare och industriföreträdare i egen- och vinstintresse mata ministern med tvättad information om projektets guldkantade framtid. Och ministern låter sig förföras. Vad ska man tro?

Kanske dags att avkräva ministerns avgång?

Zoltan sa...
13 oktober 2009 kl. 06:46  

"Allt för krigsförbanden" ersattes av "Håll budgeten-doktrinen". http://krigskonster.blogspot.com/2009/10/territoriellt-luftforsvar-konstarten.html

Mathias sa...
13 oktober 2009 kl. 07:23  

Först till Kvarn blir av med traktamentet ;)

Mikael sa...
13 oktober 2009 kl. 08:12  

Att det filtreras är helt uppenbart för en på soldat-nivå att få något att gå fram till Majors-nivå det är helt jävla omöjligt märkte jag i NBG. Hur skulle det då vara att få upp det till FM ledningen? Hah det handlar bara om vissa personers karriär och pengar. Inget annat. Sen vinklas och trixas informationen till att passa.

Idag är inte försvarseffekt efterfrågat utav staten så kontentan blir att vi inte får något försvar av Sverige.

Medelåldersmannen sa...
13 oktober 2009 kl. 08:54  

Kanske optimistiskt av mig? Men tycker man sig kunna ana en tvekan i högt ärade försvarsministerns uppfattning om hela denna affär?
Noga poängteras ju numera Försvarsmaktens ansvar i beslutsprocessen och försvarsministerns förtroende för densamma. Är det kanske dags säkerställa att "Svartepetter" ligger hos någon annan efterhand som misslyckandet blir allt tydligare för varje dag som går?

Anonym sa...
13 oktober 2009 kl. 09:42  

Att Försvarsmaktsledningens kompetens ifrågasätts är väl ett stående tema i Försvars-bloggosfären.

Se t.ex.

http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2009/02/effektforlust-2.html

http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2008/08/syrn-snett-uppt.html

http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2008/09/off-shelf-eller-ej-materielprocessen.html

Nä förresten, se Wiseman's Wisdoms istället. Där har ni allt - svart på vitt. Om man efter denna läsning får för sig att Försvarsmaktsledningen skulle karaktäriseras som kompetent, då måste man vara politiker. (Att vara politiker innebär att sanning och fakta enbart är en deg som ska knådas så att den passar det jag vill driva här och nu. Att ljuga och förvränga sanningen är inte fult - det är bara politik. Se t.ex. Åsa Lindestams hårresande förnekande och förvrängning av verkligheten för att passa oppositionspolitiken. Att kunna känna skam är tydligen ingen egenskap som ger politisk karriär).

Det anmärkningsvärda nu är väl att en politiker (Allan Widman) tar bladet från munnen och faktiskt driver en sakfråga. (Sedan kan man alltid fundera om en politiker egentligen ska göra det - borde inte sakfrågorna bäst kunna drivas av en kompetent Försvarsmaktsledning inom ramen för politiska direktiv?)

Axvargallas kommentar hos Strilaren II är tankeväckande ur detta perspektiv.

När man bedömer FML kompetens så ska man nog skilja på sak och person. Det finns säkert många kompetenta individer i FML, likväl som ett antal inkompetenta. Problemet är dock inte individerna utan vilken samlad kompetens som organisationen företräder. Det är i grunden ett ledningsproblem, där uppdragsgivare och politisk ledning knappast kan svära sig fria från ansvar.

Man blir inte överdrivet imponerad av den politiska försvarsledningens kompetens, inkl. Fö och försvarsutskott... Hela försvarsfrågan verkar skötas inkompetent av de flesta. Det räcker med att studera input-output för att dra den slutsatsen. Man behöver inte ens titta in i, eller förstå, den svarta boxen för att dra den slutsatsen. När man nu har dragit slutsatsen, då är det dags att fundera på hur input och output hänger ihop och var problemet ligger. Alla problem kan säkert inte härledas till Lidingövägen.

Zäta sa...
13 oktober 2009 kl. 11:08  

Förr i tiden hade man krigsplaner med mängder av omfallsplanering.
Spridning av våra förband var kanske det viktigaste för att klara det initiala anfallet.

Idag är det endast centralisering som gäller.
Om/när PRIO slås ut eller havererar så kommer inte verksamheten att fungera eftersom ALLT kommer att ledas/styras där igenom.

En central, oskyddad ledningscentral.
En plats där man i fredstid samlar alla landets höga officerare (HKV).
Ett fåtal flygbaser. Mm mm...

Utbildning kan centraliseras men vi måste ha redundans för ett ev angrepp även om det inte ser troligt ut i närtid, säg 10 år...

Förr så tänkte man "tänk om".
Hur tänker man idag?

Anonym sa...
13 oktober 2009 kl. 12:27  

Jag kan mycket väl tänka mig att ifrågasätta Försvarsmaktsledningens kompetens.

Som det förklarades av general Silwer för c:a 1,5 år sedan så var ursprungsfrågan inte "Hur kan vi spara pengar?" utan "Kan Hästveda (rent tekniskt) läggas ned?" Eftersom svaret var jakande var beslutet i princip klart. Att alla underlag sedan pekat på det ekonomiska och personella vansinnet i det hela har inte förändrat uppfattningen hos de som driver/drivit på beslutet om Hästvedas nedläggning.

Det värsta är att ingen har lyckats ange en enda möjlig vinst med det hela. Det enda man vet är att det skapar problem (och i detta läge, dvs nu, är beslutet taget), men lösningarna skall man börja fundera på senare. Man väljer alltså att ta beslutet utan att veta om man kan lösa de följdproblem som uppstår.

FMV har givit ut en öppen rapport där det framgår att FM har undanbett sig en realiserbarhetsbedömning. Smaka på ordet, alltså en bedöming av om GLC/NOC ens är realiserbart. Detta har man alltså inte velat belysa...

/Desillusionerad

Anonym sa...
13 oktober 2009 kl. 13:10  

Zoltan, om du var med på den tiden när alla dessa slogans spreds från HKV vet du också vad de döptes om till ute på förbanden. Allt för personalen, Allt för krigsförbanden (ja,det fanns sådana på den tiden och fartyg och flygplan var beväpnade)blev Allt för lite eller Allt för sent o.s.v.Den senaste kampanjen heter visst Allt för tystnaden och har någongting, tror jag, med öronen att skaffa.
Teaterdirektören.

Anonym sa...
13 oktober 2009 kl. 13:40  

På tal om kompetens....
Vår strategiska reserv, från Karlsborg, har varit utomlands och samövat. Delar av reserven bevisade tydligen att man för en i sammamhanget liten summa pengar kan få till ett nära och intimt samarbete med ortsbefolkningen.Sett med Örat kanske lite omodernt men trots allt lagligt. Man kan tolka avsaknaden av händelsen och kommentarer på Mil.se som ett tyst samtyckande. Regemenstchefen uttryckte dock i Expressen att han var "besviken och förbannad". Det framgick dock inte vad, vilket eller vilka han åsyftade.
Jag personligen tror han blev så upprörd över att han nu insåg att han får köra hela ÖRApaketet en gång till.
Teaterdirektören

Anonym sa...
13 oktober 2009 kl. 16:08  

Zoltan skriver Man skulle vilja veta mer om hur beslutsprocessen i FM egentligen (inte) fungerar.

Jag håller verkligen med. Hur tas besluten i FM egentligen? Vev är ansvarig, vem skyller vi på, var finns dokumentationen och transparensen?

/Starvid

OBSERVATÖREN sa...
13 oktober 2009 kl. 16:54  

Är Du Lojal Lille Vän

Att den information som den beslutsfattande nivån i FM har, skulle vara medfödd :-) eller filtrerad verkar inte helt sannolikt. Själv tillhör jag varken FV eller FML, men fattar ändå vidden av den annalkande olyckan. Att debatten - som förs i öppna brev, SvD och diverse bloggar, inklusive denna blogg - skulle undgå FML verkar inte heller sannolikt. Att handläggarnivån skulle filtrera information, sker nog endast på order.

Den reaktion från FML avseende den pågående stril-debatten som jag känner till återfanns på SvD ledarblogg.

http://blogg.svd.se/ledarbloggen?ID=12470

Av svaret till Neppelberg framgår att det finns en helhet och en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till. En verklighet som bara några få utvalda har kapacitet att förstå. Det kan vara nog så sant, men efter att under många år följt en utveckling, där förmåga efter förmåga ”beslutats bort” utan att något nytt tillkommit, så undrar man om det inte finns någon lägre prioriterad förmåga än luftförsvaret kvar att demolera. Är vi verkligen så nere på fälgarna och kör? Redan.

Nå, hur förhåller man sig nu lojal i denna värld av skuggor och speglar, där beslut delges i bloggar och i debattsidesinlägg? Att förtroendet för FML är begränsat inom FM är det nog bara försvarsministern som är ovetande om. Kan ingen visa karln resultaten av gjorda undersökningar? Bland alla de för framtiden kritiska områden som framkommer i underlaget från ÖB chefsmöten – personalförsörjning, införande av PRIO, stödutredningens förslag mm – saknas det viktigaste området; Återställning av personalens förtroende för ledningen. Märkligt, så väldokumenterat som det misstroendet är. För att få en helt rättvisande bild av hur illa det är ställt, så bör man även väga in skälen till att så många valt och väljer att lämna, och därför inte återfinns i undersökningarna. Det är nog värre än det ser ut.

ÅTERINSÄTT FÖRSVARSGRENSCHEFERNA, som en bra början.

Kanske dags att bli buddist. Där är själva lidandet vad kärleken är för den kristne och vad rättvisan är för muslimen. Särskilt mycket kärlek eller rättvisa är ju ändå inte att påräkna som anställd i FM.

Egg har svärdet nödig, men äfven fäste.

Se där, ett stril-motto.

bkan sa...
13 oktober 2009 kl. 17:03  

Det handlar inte ens om att hålla budget, det centrala är att aldrig någonsin backa och visa svagheten i ett tidigare fattat beslut. Man kan tiga ihjäl snedsteg, men aldrig någonsin att det skulle komma ett tydligt uttalande som visar att något blivt fel. Enda undantagen är när man erkänner att det var fel att ställa officersutbildningen i början av årtiondet, men det var ju inte vårat fel...

Anonym sa...
13 oktober 2009 kl. 17:25  

Det är nog inte bristen på kompetens som satt oss i den situation vi nu befinner oss i. Det handlar snarare om att en viss typ av ledarskap under lång tid premierats. Det handlar oftast om att leverera det som högre nivåer/chefer efterfrågar snarare än att fatta eller rekommendera beslut som bygger på sakliga grunder.

Att Försvarspolitiken inte tillhör de "sexigaste" grenarna av politiken är knappast någon hemlighet. Det gäller för en Försvarsminister att leverera något som passar in i den större bilden. Genom att direkt eller indirekt styra sina handläggare på departementet kontrolleras vilka frågor som kommer upp på regeringes bord. Detta arbetssätt understöds genom den arbetsordning som tillämpas inom regeringskansliet, konsensus innan en fråga lyfts för beslut. Något som gör att endast efterfrågade eller i alla fall av dep handläggare efterfrågade underlag kommer fram. Vill du sedan göra en karriär inom statsförvaltningen är det bäst att göra som husse säger….

Inom myndigheten Försvarsmakten utses den hösta ledningen av den politiska nivån. Krävs inte mycket funderande innan man kommer fram till att vår hösta ledning inte i första taget kommer kritisera eller leverera kontroversiella underlag till den som har full kontroll över utnämningar och därmed framtida karriärer. Nedströms i myndigheten fungerar det på samma sätt. Bär in det beslutsunderlag som du antingen vet att chefen vill ha eller i alla fall tror att han eller hon förväntar sig, gärna efter lite trossvägskontakter med någon på departementet. Den som behärskar spelet bäst kommer snabbast uppåt i karriären. Resultatet blir att väldigt många springer runt och löser en massa uppgifter på ett sätt som man tror att chefen vill ha dem lösta. Ytterst få tar sig tid att fundera på varför en uppgift ska lösas och om den överhuvudtaget ska lösas.

Tror att några av våra just nu största bekymmer kan spåras till att för få frågat varför. Med en saklig analys innan insatsbeslut hade det varit enkelt att förklara vår närvaro i Afghanistan eller åtminstone beskriva de mål som ska vara uppfyllda innan vi tar hem truppen. (bara det nu inte är så illa att det är en del av NATO planering som vi som ickemedlemmar inte får tillgång till….) Att den typen av resonemang inte förs exemplifieras tydligast med insatsen i Kongo med den flyplatsenhet som fick tas hem till förmån för en kort insats med mekaniserat förband i Liberia. Få vet vad som egentligen motiverade det beslutet. Att i efterhand försöka föra logiska militära resonemang för att motivera t ex GLC/NOC beslutet blir bara fånigt. Raden av märkliga beslut kan bli mycket lång och handlar inte sällan om beslut inom materielförsörjningen. Skulle vara intressant att se vad en oberoende revision skulle komma fram till. Hur ofta har strikt militära behov legat bakom materielanskaffningarna. Den senaste i raden av märkligheter at den externa granskningen av Program PRIO som sedan FM Internrevision kommenterat. Helt klart är att granskningen inte verkar ha kommit fram till vad beställaren, GD, förväntat sig för några åtgärder maa granskningens resultat har inte synts till.

FM första budord.
-Leverera det du tror chefen vill ha och det skall gå dig väl.

GOCA sa...
13 oktober 2009 kl. 18:03  

Sammanfattningen av situationen är enkel.
-Här fatta riktiga beslut!

Anonym sa...
13 oktober 2009 kl. 23:36  

Problemet med brandkåren är att det brinner för lite. Varför betala får något som används så sällan och kostar pengar ?
Vi lägger ner deltidsbrandkår och räddningsvärn och hänvisar till större brandstationer, vid brand.

varför ska vi ha ett luftförsvar, när det inte är eller blir krig ?
Då kan vi lägga alla ägg i sveriges närmaste stad och låta en höna värma alla äggen.

Anonym sa...
14 oktober 2009 kl. 10:50  

Svar till Anonym den 13 oktober 2009 17:25

"Raden av märkliga beslut kan bli mycket lång och handlar inte sällan om beslut inom materielförsörjningen. Skulle vara intressant att se vad en oberoende revision skulle komma fram till."

Här är en (jag har fetat några nyckelpunkter):

Några utdrag ur Riksrevisionens rapport "Materiel för miljarder - en granskning av försvarets materielförsörjning" från 2004:

"I FM:s rapport från perspektivplaneringen 2002–2003redovisas fyra möjligheter att skapa handlingsfrihet i materielförsörjningen, dvs. kontrakterade optioner, direktanskaffning, sena beslut och korta serier.
Kontrakterade optioner är ett avtal om att få köpa en produkt vid ett senare tillfälle till givet pris, oftast giltigt under ett par år. Direktanskaffning leder normalt inte till långa bindningar, men den mest moderna materielen finns sannolikt inte att köpa på detta sätt. Sena beslut innebär att hålla flera vägar öppna men ger vanligen högre kostnader. Korta serier är en annan handlingsväg som ger modern materiel, men till priset av höga styck- och underhållskostnader."

"Riksrevisionen anser att statsmakternas förändringar av materielanslaget och de disponibla medlen under försvarsbeslutsperioden påverkat materielplaneringens genomförande och därmed materieltillförseln till insatsförsvaret.
Indraget anslagssparande, omprioriteringar och ofinansierade uppdrag har minskat det ekonomiska utrymmet för materiell förnyelse med flera miljarder kronor, vilket påverkat effektivitet och resurshushållning för materielförsörjningen negativt."

"I praktiken har materielplaneringen och uppföljningen av denna i stor utsträckning överlämnats till tjänstemännen på FM och FMV, mycket på grund av dess komplexitet men också då det finns kapacitets- och kompetensproblem på andra nivåer i styrkedjan."

"Riksrevisionen föreslår att: [...] Försvarsmyndigheterna studerar i vilken mån FM:s regelverk är kostnadsdrivande för kravspecifikationer vid materielbeställningar, samt hur ekonomiska utgångspunkter och incitament bäst kan införlivas i specifikationer vid upphandlingsprocessen."


Ja, där ser man...

Wiseman sa...
14 oktober 2009 kl. 23:29  

Jag råkade precis avvisa en anonym kommentar av misstag. Den löd:


"Eftersom även försvaret har en demokratisk styrning så är det väl egentligen folket och väljarna som ytterst är ansvariga.

Vid andra former av vanstyre blir det ju ett väldans hallaballoo, men inte när man fattar korkade försvarsbeslut.

Den, i någras tycke huvudlösa, nedläggningen av svensk territoriell försvarsförmåga är ju en konsekvens av den politiska/demokratiska styrningens önskan om ett insatsförvar av otydligt utseende och syfte.

Eftersom väljarna inte prioriterar försvarsfrågan tillräckligt för att säga ifrån så har de alltså valt att stå utan nationellt försvar.

Framtiden får utvisa om det valet var klokt eller inte. Den klick inom försvaret som ägnar sig åt att bygga luftslott hade knappast fått något inflytande om deras idéer inte hade passat som hand i handske med de folkvaldas önskningar."

Vill författaren lägga in den själv på nytt är det fritt fram, så ska jag försöka hålla fingrarna i styr den här gången.

Anonym sa...
15 oktober 2009 kl. 09:08  

En kommentar till Anonym som Wiseman råkade avvisa.

Jag håller med om att vi har ett försvar som motsvarar hur väljarskaran orkar engagera sig i försvaret!

MEN jag kan på rak arm inte komma på en enda fråga som har gjorts viktig om inte media bestämt att den är viktig.

Vi lever i en tid då Alla har en åsikt om Anna Anka men få bryr sig om generalernas luftslott eller om vi överhuvud taget har ett försvar

Visst har det skrivits en del om denna fars, men någon försvarspolitisk debatt av rang har jag inte sett på Tv eller läst i pressen på mycket länge, försvaret har blivit en icke fråga.


/Patric Norrå

Anonym sa...
15 oktober 2009 kl. 09:54  

Att: Anonym 23:29

Tyvärr är möjligheterna att demokratiskt välja företrädare som verkar för ett bättre/starkare försvar ytterligt begränsad. i nuläget finns väl inget etablerat parti som verkar för en försvarsvänlig politik. Det känns för närvarande ganska hopplöst att väljarna inte inser vart vi är på väg. I nuläget verkar det viktigare att skriva meningslösa motioner som till 99,8 procent avslås (enl SR nyheter 15 oktober).

Ett förslag är att tipsa sin omgivning om att ta del av Wiseman´s blog, vilket förhoppningsvis kan bli en väckarklocka för många, indirekt även för våra ovetande (?) politiker.

Reinman

Optimisten sa...
15 oktober 2009 kl. 17:00  

Vad Bryr Sig Väl Stjärnorna

Väl medveten om att stril-personal tidigt försökt påverka beslutsprocessen med sin sakkunskap, så är det ändå här vi är och nu är nu. Vad finns det för faktorer som talar mot en omvärdering från FML eller den politiska nivån av eventuellt tagna beslut eller beslutsavsikter? I ett prestigeärende.

Beslut skall hålla sig inom det rådande paradigmet och opponenter skall finna att avvikelser från detta paradigm är politiskt obekvämt för den makthavare som byggt upp sin makt och karriär just på vissa idéer och trossatser. En viss idé eller åskådning är dessutom ofta kittet i en social gemenskap. Är du inne eller ute, med eller emot?

Bevisbördan är tung för den som hävdar att vi behöver atom- och splitterskyddade ledningsplatser i framtiden. Hur leder man det i bevis?

När rädslan för att avvika slår följe med dumheten hamnar vi i en tillvaro där mycket av allt som görs inte betalar sig. Det finns dessutom ingen framåtdrivande dynamik i att bli överkörd i besluten.

Mån ädlare att lida och fördraga att vi står inför möjligheternas och kvalens tid. Allt är möjligt, med mördande reklam. De flesta av oss kommer att ha börjat i en Försvarsmakt och bli degraderade, förflyttade eller sparkade i en helt annan. Varför inte acceptera ledningen som den högsta instansen i alla etiska frågor och att det mest kreativa och karriärbefrämjande sättet att tänka är att tänka ansvarslöst, fort och oklokt. Inse att förnuftsbaserade analyser hämmar din karriär.

Det är långt mindre handlingsförlamande att ansluta sig till vanmaktens optimism och bara flyt(t)a med.

Förnuft och Nytta är föga efterfrågat. Pessimisten är ju – när allt kommer till kritan - bara en upplyst optimist.

Easy Fox sa...
15 oktober 2009 kl. 22:00  

Håller helt med om att det är en demokratisk fråga och att vi får det försvar vi förtjänar.

Tyvärr så är inte processerna i försvaret så demokratiska alltid.
Det visar inte minst värdegrundsundersökningen där det interna missnöjet hos anställda är påtagligt.
Den offentliga debatten från officerare är näst intill obefintlig och den lilla debatt som existerar är anonym. De få höga officerare som yttrar sig har lämnat aktiv tjänst.
Varför?
Karriären dör om man inte ställer in sig i ledet...

Beslutsunderlagen i försvaret är sällan tillgängliga, om de överhuvudtaget finns.
Besparingar presenteras utan kalkyler och omorganisationer sker utan hänsyn till förmåga.

Att mörka något i FM är lätt då vi flesta är dumlojala mot verksamheten. Det är ju så vi är uppfostrade och jag håller med att vi får skylla oss själva.
Trots att större andelen av anställda i FM just nu är oroliga över sin framtid. Som vanligt...

Säkerhetspolitik kommer aldrig att bli en kärnfråga för svenskarna igen när vi lämnar värnpliktsförsvaret och insynen kommer bli ännu sämre.

Anonym sa...
16 oktober 2009 kl. 18:13  

Ett visst motstånd för förnuftet finns i alla organisationer.

Trots detta var det svenska invasionsförsvaret eng gång mycket klyftigt organiserat, trots att det naturligtvis fanns trögkorvar även på den tiden.

Under det senaste året har det förekommit ovanligt mycket försvarsdebatt i media men gensvaret hos publiken är betydligt mindre än för de senaste realitysåporna. Därmed försvinner ämnet snabbt från löp och förstasidor.

Wiseman har redan beskrivit dilemmat att bristen på trovärdig försvarspolitik hos de etablerade partierna kan driva borgerliga väljare i armarna på SD. Varken alliansen eller de rödgröna önskar sig SD som vågmästare mellan blocken.

Därmed finns alla möjligheter att föra upp försvarsfrågan på dagordningen för valet 2010, om bara tillräckligt många väljare är intresserade av frågan. Det är tyvärr där allt brister än så länge.

Avvisad anonym

Anonym sa...
18 oktober 2009 kl. 22:48  

Snappat:

Allan Widman sa att man ska ha en musikkår, för att inte läggas ner.

Anonym sa...
18 oktober 2009 kl. 23:24  

När armemuseum skulle definiera sina användare i sökdatabasen Primus använde de boken "Nasse hittar en stol". Det kanske skulle vara ett tips till NBF-NOC-GLC-folket.
Eftersom det ser ut som om försvarsmakten har en heltidstjänst som läser den här blogggen kan väl någon köpa boken och ge den till Prodled. (Primus är ett system som fungerar som det var tänkt.)
Sven Nordqvist heter författaren, förlaget Opal och den kostar 42kr.
Kanske någon på FMlog är intresserad? Där verkar det i och för sig vara problem att hitta både användare och föremål.
Teaterdirektören.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade