Mysteriet Arctic Sea än dimmigare

Turerna fortsätter runt den försvunna Arctic Sea, som enligt uppgift kapades när hon befann sig mellan Öland och Gotland. Fortfarande finns det dock betydligt fler frågetecken än utropstecken. Det är nu 12 dagar sedan fartyget skulle ha nått Algeriet.

Vilka bevis finns för att fartyget egentligen blev kapat?

Uppgifterna om att fartyget kapats kom som bekant via ryska myndigheter en dryg vecka efter att den påstådda kapningen ägt rum, vilket i sig är mycket märkligt. Normalt vill man så fort som möjligt offentliggöra att man har kapat ett fartyg så att man då kan kräva en lösensumma. Så verkar inte vara fallet med Arctic Sea.

Chefsingenjören pekar på det sorgliga faktum att svensk radartäckning i området nu avslöjas som så dålig att man inte kan säga om någon annan båt närmade sig Arctic Sea vid det påstådda kapningstillfället.


Varför lösensumma nu?

Finska polisen vidhåller att man under gårdagen fick krav på en lösensumma för fartygets frisläppande, medan ryska myndigheter dementerar detta. En möjlighet är naturligtvis att någon skojare och opportunist hört av sig till finska polisen och försöker göra sig lite pengar vid sidan av.


Vad innehåller lasten som är så intressant att man om man kapat fartyget inte ens offentliggör kapningen?

Om kapningen gått till så som den tidigare beskrivits (vilket ingen vet), är det en ganska stor och riskfylld operation att med RIB och personal utklädda till poliser kapa ett fartyg under gång. Något i lasten måste vara värt all den energi som lagts ner och framförallt risken att genomföra kapningen nära Ryssland, men framförallt nära Sverige och i ett hav där utfarten går att blockera.

Ryssland och Algeriet har under 2000-talet kommit varandra allt närmare. Liksom Ryssland är Algeriet en gasstat (världens 8:e största tillgångar) och Ryssland har försökt skapa en gaskartell mot EU tillsammans med Algeriet. De senaste åren har Algeriet gjort mycket stora inköp av mycket kvalificerad militärmateriel av Ryssland. Kiloubåtar, T-90 stridsvagnar, S-300PMU2 och Pantsir luftvärnssystem, Su-30MKA och Mig-29SMT stridsflygplan (dock blev det retur på Mig-29SMT) hör till den materiel som köpts. 2007 hade den ryska exporten sjufaldigats jämfört med tidigare år på 2000-talet.

Algeriet är naturligtvis intresserat av att använda denna krigsmateriel mot de islamistiska rebeller som genomför attentat med viss regelbundenhet.

Arctic Sea var dock lastat med trävaror från Finland. Ingen kapar ett fartyg för en harmlös trälast. Dock är det inte omöjligt att det fanns någon annan mindre krigsmateriel ombord innan trävarorna lastades i Finland, då fartyget utgått från Kaliningrad.

Ett annat alternativ är att man helt enkelt behöver ett fartyg för andra ändamål. Ett kan vara att fylla det med någon intressant laddning och sedan segla in det i någon av världens större städer eller hamnar och detonera laddningen. Om detta scenario förefaller troligt lär det amerikanska intresset för affären snart explodera. Ryssland samordnar nu sökandet med NATO.


Var är fartyget nu?

Det intressanta är att ryska flottan nu fått order om att söka efter fartyget och gör så i Atlanten väster om Gibraltar och Nordafrika. Uppenbarligen vill man ha tillbaka fartyget även om man hemma i Ryssland inte ger det hela så mycket publicitet.


Sist men inte minst, hur påverkar en kapning den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön?

Möjligheten att genomföra en kapning av det här slaget visar mycket väl hur Ryssland se sig tvunget att aktivt skydda sin gasledning genom Östersjön och det bör vara det sista vi vill vara med om från svensk sida. Östersjön ökar ständigt i värde för Ryssland som ett av landets viktigaste exportcentra och det är inte en slump att man därför förstärker sina marina styrkor där. Den nya bloggen Morgonsur skriver mycket bra om implikationerna för svensk del.


I övrigt rekommenderar jag läsning på frilansjournalisten Tobias Ljungvalls blogg. Han verkar ha gett sig attan på att följa hela affären.