Kloka ord från ÖB

Nye ÖB Sverker Göransson oroas över de föreslagna besparingarna i den rapport f d generaldirektören för Försvarsmakten Marie Hafström lade fram i förra veckan. Liksom jag trycker han på att den svenska militära ledningen faktiskt är minst i en nordisk jämförelse eftersom vi i Sverige koncentrerat alla staber till Högkvarteret, medan man i grannländerna har kvar lägre staber.

Därtill oroas han över förslagen om att avskaffa Försvarshögskolan och lägga ner officersutbildningen till förmån för en helt civil akademisk utbildning som kompletteras med ett års officersspecifika studier. Redan idag är den svenska officersutbildningen akademisk nog och officerseleverna läser idag in all teoretisk utbildning t o m majors nivå innan de blir utnämnda till fänrikar. Det är svårt att få officersutbildningen till samma pris som andra högskoleutbildningar. De flesta andra studenter kör inte stridsfordon, skjuter granatgevär och liknande. Det som oroar mig ännu mer och som jag ser som helt befängt är förslaget i stödutredningen att ställa in officersutbildningen (ej specoff) i fem år för att minska antalet officerare. Det lär verkligen göra susen för en redan feldimensionerad ålders- och gradpyramid där antalet överstelöjtnanter är flera gånger antalet fänrikar och löjtnanter.

ÖB oroas också över materielförsörjningen när FMV och FOI ska avvecklas till förmån för en ny myndighet. Jag tror det kan finnas vissa vinster att göra genom närmare band mellan de bägge myndigheterna, men det får inte bli ännu en av de typiska statliga myndighetsflyttarna när 79 av 80 säger upp sig och verksamheten står mer eller mindre stilla i ett drygt år (PRV). Det vore mer än katastrofalt för en redan seg materielprocess.

Det gläder mig i alla fall att ÖB tar bladet från munnen.

Stödet kläms åt

Marie Hafström presenterade idag sin utredning om hur man kan spara in pengar på Försvarsmaktens stödmyndigheter. Liksom otroligt många andra utredningar om Försvaret är frågeställningen fel från början, precis som SvD:s ledarblogg påpekar. Istället för att fokusera på förmågan, fokuserar utredningen på hur mycket pengar som kan sparas in - 3 mdr kr. Varför ställer man inte frågan "Vilket stöd skall stödmyndigheterna lämna och i vilken omfattning? Hur får man ut mesta möjliga effekt?. Tydligen är detta ointressant. Ganska talande för absurditeten runt stödmyndighetern är också att Hafström förväntade sig att hitta verksamhet för 8 mdr kr, men hittade till slut verksamhet för 10 mdr kr. Hur är det möjligt?

Jag kan hålla med om mycket i utredningen. Det jag dock framförallt ställer mig frågande till är en reduktion av HKV. Vid en första anblick synes det helt absurt hur stort HKV är i antal tjänster, hur antalet tjänster ökat de senaste åren och framförallt i förhållande till förbanden.

Dock ska man även väga in följande parametrar i ekvatationen (vilket jag kan garantera inte alla gör). I FB 04 avvecklades de sista delarna av militärdistrikten, vilket var rester av fördelningstaberna, milo m m. Likaledes inordnades även de taktiska kommandona (nu staber) i HKV, tillsammans med de operativa och strategiska delarna. I Sverige saknar vi alltså någon mellanliggande stabsnivå mellan regementen/flottiljer (numera tyvärr endast bataljoner och divisioner) och HKV. Det är där den stora besparingen i ledning skett. Oavsett om Försvarsmakten består av 10 brigader eller 4 bataljoner krävs det i alla fall en högre stab som samordnar, planerar framåt osv. Huvudet kommer i små organisationer alltid att vara oproportionerligt stort. Alternativet är att än fler stabsuppgifter läggs ut på förbanden med minskade kärnverksamhet som följd. Skräckexemplen torde vara förra årets förbandsnerläggningsunderlag, liksom förra försvarsbeslutets, när respektive förband uppdrogs att utreda sin egen effektivitet som underlag för nerläggning. Vi måste inse att idag är våra staber i HKV fulla av en hel del tjänster som för 20 år sedan inte existerade inom Försvarsmakten, när det gäller miljö, jämställdhet, kvalitetskontroll osv (utan att på något sätt förringa dessa tjänster. Tyvärr måste man ju påpeka sådant rakt ut för att slippa bli missförstådd). Sedan kan man ju överhuvudtaget om ifrågasätta om HKV är en stödmyndighet till Försvarsmakten?

Jag tror att en hel del står att vinna i en sammanslagning mellan FMV och FOI. Samtidigt fruktar jag lite för ett avvecklande av FHS. Det enda goda som det skulle föra med sig vore att det kanske skulle bli slut på flummet i den militära utbildningsvärlden där man påstår sig ha högskolenivå på utbildningen. Dock befarar jag att vi hamnar än längre från vad militär utbildning ska syfta till - att få fram chefer som förstår kriget och framförallt hur man vinner detta.

Ett upptagande av Pliktverket i Försvarsmakten tror jag är av godo. Det skär bort ett mellanled i processen att få fram rätt soldater. Förbandens beställningar av soldaterna hos Pliktverket åratal i förväg har alltid varit en källa till problem. Förhoppningsvis blir detta enklare nu. Jag ser gärna all verksamhet som rör Försvarsmakten under ett tak, med en chef - ÖB.
"Din ledamot", Göran Pettersson m fl oroar sig över kostnader och effektivitet i rekryteringen. Det gör jag också som den yrkesförsvarsskeptiker jag är.


Den stora frågan som alla bör ställa sig är: Vilken verksamhet ska dessa tre miljarder kr komma till godo? Att täcka upp i statsbudgeten eller omfördelas inom försvarsbudgeten till förmån för verksamhet och materiel?

Utöver detta funderar jag på två saker. Varför berörs inte Fortifikationsverket av stödutredningens betänkande när det handlar om en verksamhet som 0,3 mdr kr dyrare (omräknat till årets kronkurs) än 1999 trots att uppåt 75% av förbanden avvecklats. Var i hela fridens namn tog mastodonten Fortifikationsverket med sin "marknadsmässiga" hyror på Försvarsmaktens lokaler vägen i utredningen?

Det andra jag har att fundera på är den säkanmälan som enligt uppgift just nu ligger inne mot mig och bloggen. En trevlig start på helgen.


Stödutredningen - Sammanfattning
Stödutredningen - Hela rapporten