Verdammt noch mal!

Få har väl missat den fantastisk roliga PRIO-versionen av der Untergang som återfinns på Youtube (liksom längst ner i detta inlägg).

PRIO är nu åter på tapeten i bl a IT-tidningarna efter Statskontorets senaste rapport med mycket stark kritik mot systemet som är Försvarsmaktens satsning på ett nytt IT-system att ersätta ca 75 andra äldre system. Ersättas måste systemen, det är det inget tvivel om. Frågan är om PRIO, eller SAP som ursprungsversionen heter, var det lämpligaste alternativet, med tanke på hur många andra företag och försvarsmakter världen över (senast Norge som sett tillgängligheten hos förbanden dyka efter införandet av SAP). Nu är frågan om man ska avbryta PRIO eller köra oavsett fördyringarna. AR 2 stipulerar ju att man ska hålla fast vid målen och ta de risker detta kräver. Men är fördyringar på en halv miljard på budgeterade 600 milj kr godtagbara? Då anser sig dessutom Statskontoret inte ha fått hela den ekonomiska bilden från Försvarsmakten. Flera separata avtal och övriga omfattande kostnader saknas i denna summa, så den verkliga summan ligger betydligt högre. Försäkringskassan avbröt sin SAP-satsning efter att ha plöjt ner 8 mdr kr i systemet utan framgång. IKEA däremot hör till de företag som lyckats med sina SAP-satsningar. Oddsen att Försvarsmakten ska klara den totala budgeten för PRIO på 2,5 mdr kr efter att bara ha infört steg 1 ha förbrukat 1,1 mdr kr, närmar sig nog oddsen för att hitta Elvis.

Hittills har endast ”Steg 1” av PRIO införts. Till skillnad från vad försvarsministern hävdar är fallet med GLC/NOC, hänger faktiskt införandestegen ihop i PRIO. Steg 2 skulle ha varit lanserat i slutet av innevarande år, men är nu fördröjt till åtminstone april 2010. Vågar man från projektledningens sida be om ytterligare anstånd, eftersom detta troligen behövs efter erfarenheterna från Steg 1?

Steg 1 medförde stora problem hos FMLOG, som var först ut med PRIO. Bl a tvingades man ”gena i kurvorna” som det så fint heter, för att kunna stödja pågående insatser på erforderligt sätt. Förseningen av PRIO har också medfört svårigheter med att ordna bemanningen i den nya IO2014 eftersom modulerna för personalhantering hör till de försenade, men Excel fungerar ju alltid. Resultatet av införandet av steg 2 blir intressant. Därefter följer steg 3 och 4 som bör innebära de största vinsterna då de ersätter flest av de gamla systemen. Vägen dit är högst osäker och Statskontoret vill t ex att man gör en ordentlig översyn av PRIO och dess finansieringsmöjligheter och vad det innebär för övrig verksamhet inom Försvarsmakten, innan införande av PRIO steg 3 och 4 beslutas. Att döma av mil.se håller inte Försvarsmakten riktigt med om detta.


Under tisdagen kallades också representanter från Försvarsmakten upp till Försvarsdepartementet för att redogöra för läget. Tydligen är det inte bara anställda inom Försvarsmakten som oroas. Frågan är om det gick till som i filmen nedan?


Ska då PRIO avbrytas eller ska man fortsätta? Jag är kluven. De gamla datasystemen håller som bekant på att ramla ihop. Många är skapade innan pentiumprocessorn fanns på marknaden och snart äldre än soldaterna. Ju längre tiden går utan att systemen migreras till ett nyare system, desto svårare blir att migrera och desto större lär väl profiten bli för konsulterna som ska ordna migrationen. Fortfarande är det också höljt i dunkel hur PRIO ska lyckas hantera hemliga uppgifter och om systemet kommer att klara MUST:s ackrediteringar. Statskontoret konstaterar t ex att det idag inte ens finns säkerhetslösningar för att hantera ens den lägsta av säkerhetsklasserna (Hemlig/Restricted).

Vad jag framförallt vänder mig mot med PRIO-systemet är att det är ännu ett system som syftar till att rationalisera bort administration på kärnverksamhetens bekostnad. Samtidigt som man ständigt sjunger centraliseringens lov för att öka uteffekten hos kärnverksamheten, skyfflar man över mer och mer uppgifter på alla de chefer som ska leda kärnverksamheten, från förbandschef ner till enskild plutonchef. Alla blir de i hög grad administratörer av sådant som tidigare sköttes av stödfunktioner såsom reseavdelning, personalavdelning och kameralenhet. Plutonchefen ska nu sitta och sköta alla sina soldaters ärenden i PRIO eftersom det blir för dyrt att skaffa licenser även till dem. En licens för en vanlig användare kostar Försvarsmakten 8000 kr om året, medan chefslicenserna går på 13 000 kr om året. Ingalunda småpengar. Lägg sedan ytterligare ca 10 000 kr i årshyra på den i bästa fall högst ordinära (förmodligen 6 år gamla) persondatorn som personen använder för att hantera PRIO, så är det en del pengar som rullar. Uppenbarligen är det bästa sättet att förvalta skattebetalarnas pengar att krigsförbandscheferna ska sitta vid sina skrivbord och hantera sin personal i PRIO. När sedan Högkvarteret ska halveras och de ärenden som hanterades av den bortskurna halvan istället ramlar ner på förbanden, undrar jag om officerarna i kärnverksamheten någonsin kommer att kunna lämna skrivborden.

Man kan också med rätta ifrågasätta det psykologiska införandet av PRIO i Försvarsmakten. Under hösten har många förband i enlighet med instruktionerna för att hindra smittspridning med anledning av influensapandemin förbjudit stora personalsamlingar, såväl de av verksamhetsnatur som festligheter. Dock blev det undantag för HKV:s PRIO-information som det var av yttersta vikt att all personal delgavs. PRIO är överordnat pandemier. På HKV står det tydligt i kallelsen till PRIO-information att det är obligatorisk närvaro. Att tvinga på människor information om något de i grunden är skeptiska till, minskar i regel inte skepticismen.

Jag lutar nog mest åt att fortsätta PRIO-satsningen, men det hindrar inte att hårdare krav måste ställas på hur införandet ska genomföras och hårdare krav på leverantörens arbete. Min gissning är att inom några år är man inom Försvarsmakten tillbaka till ett system liknande tidigare med lokala stödfunktioner för lön, personalvård etc. Skillnaden är att det troligen blir utlokaliserat till varje underenhet och i form av en underofficer som sköter all administration. Hux flux är man tillbaka på det glada 40-talet när kompaniets fanjunkare var den som skötte administrationen, men skillnaden är nu att han gör det i PRIO. Sedan tar det ytterligare några år och någon kommer på att man skulle kunna samla alla administratörer på förbandet på en plats och då har man en kameralenhet igen. Historien tenderar att upprepa sig.

Sen är det som det alltid är med datorer och program – de blir gamla. Hur länge håller PRIO?

Koloss på larvfötter

Av dagens kommentarer att döma och andra bloggare finns det tydligen en viss förväntan att jag ska skriva något om PRIO, vilket jag sedan länge haft för avsikt att göra. Dock stämmer inte min arbetssituation alltid överens med vad som händer i världen och då prioriterar jag arbetet och kommer så alltid att göra.


Införandet av det nya datasystemet PRIO i Försvarsmakten har säkerligen inte undgått någon. Det har man från centralt håll varit mycket noga att se till även det än så länge bara införts för FMLOG. Nu i dagarna är t ex PRIO (eller informationen om PRIO) på turné runt förbanden för att de anställda ska få veta vilket förstklassigt system det är. Jag kan tänka mig att det blir lite kymigt att stå och prata väl om PRIO på måndag efter den granskning Computer Sweden nu har publicerat. Jag är alltid skeptisk mot helbrägdagörare och när man på FHS helt plötsligt ersätter föreläsningar av dyrt inhyrda utländska chefer med aktuella krigserfarenheter med info om PRIO, bifogar hela bilagor till Försvarsmaktens tidningar om systemet och genomför promotionturnéer runt landets förband, ringer det varningsklockor.

PRIO är i botten ett civilt affärssystem (SAP) som används av flera stora företag och andra Försvarsmakter. Bland användarna hittar man Försäkringskassan som plöjde ner åtskilliga miljarder innan man gav upp. Norska Forsvaret började implementera SAP förra sommaren och har också dragits med stora problem. I augusti begärde man att få anställa 60 extra dataspecialister för att få ordning på grundproblemen. I april avslöjades det att halva den norska F-16 parken stod på marken för att ett problem i SAP gjort det svårt att få fram rätt reservdelar till flygplanen. I Sverige har man inom FMLOG tvingats gå utanför rutinerna och regelverket för att få fram materiel till insatta förband eftersom PRIO inte har fungerat som avsett. Jag har tidigare skrivit om cyberkrigföring och de långtgående effekter ett IT-angrepp eller angrepp mot strömförsörjningen kan få. Det är inte särskilt svårt att förstå effekterna av att PRIO helt plötsligt skulle gå ner. Förhoppningsvis står inte serveranläggningen i en vanlig kontorsbyggnad någonstans i landet, men med tanke på att det finns långtgående planer på att samla landets stridslednings- och övervakningsförmåga i en sådan, låter det ju inte helt otroligt.

PRIO som datasystem är avsett att ersätta datasystemen inom ekonomi, logistik, ledning, IT, förvaltning och HR (ett nytt modeord som är så mycket klatschigare än personaltjänst) med ett gemensamt system. Avsikten är att av de ca 100 datasystem (ofta skräddarsydda för Försvarmakten och somliga gamla och besvärliga att hantera) som nu brukas inom Försvarsmakten ska PRIO ersätta 70. Bara det får mig att dra öronen åt mig. Hittills har jag inte sett någon uppgift på hur länge man tror att PRIO kommer att vara i tjänst. IT-utrustning och tjänster har en tendens att snabbt bli gamla. På 70-talet köpte man t ex in en för den tiden mycket, mycket avancerad dator som skulle hantera Flygvapnets hela ADB-behov fram till åtminstone millennieskiftet. Den upptog bara ett bergrum i Mellansverige och hade några enstaka fjärrterminaler i bl a Stockholm.

Investeringsmässigt talar man ofta om att PRIO kommer att kosta ca 2,4 mdr kr att införa. Försvarsmakten uppger (snarare är det nog leverantören som uppger) att besparingarna när systemet är helt infört 2013 ska bli ca 1 miljard kr om året. En ansenlig summa, men jag tror det när jag ser det. Kommer man redan 2015 att ha uppnått break even för PRIO? I Norge räknar man t ex med att spara ca 45 milj NOK per år med en investering på ca 600 milj NOK med samma system. Då är det alltså ca 13 år för att nå break even. Håller då ett ett IT-system av det här slaget 13 år? Tveksamt. Hur många är det idag som sitter och kör Windows 95? Sen är det ju ofta så att man ändå tvingas investera i nya system för att de andra blir för gamla. Man måste inte alltid nå break-even för att det ska vara värt att investera. I vissa fall är förmågan överordnad kostnaden.

Statskontoret har i flera rapporter (2007, 2009) höjt varningens finger för PRIO-projektet. Man oroas, förmodligen med all rätta, över risken för avsevärda fördyringar och alltför optimistiska vinstförväntningar. I den senaste rapporten konstaterar man också att ”risknivån för hela konceptet PRIO snarare har ökat än minskat sedan Statskontorets föregående granskning”.

Det har säkert undgått få anställda i Försvarsmakten att PRIO dras med en hel del problem. På intranätet EMIL har man med jämna mellanrum kunnat läsa att PRIO ligger nere för än det ena, än det andra och nu för någon månad sedan fick man reda på att nästa steg i införandet skjuts på framtiden p g a barnsjukdomarna. PRIO har ju också fört med sig den fullkomligt absurda aspekten att det inte går att genomföra några ordentliga personalomstruktureringar förrän den modulen är fullt införd, vilket väntas ta ett tag till.


Det absolut största problemet med PRIO som jag ser det är att systemet inte klarar av att hantera hemlig information, inte ens den lägsta nivån som är hemlig/restricted. Personuppgifter på nyckelpersonal, logistikuppgifter om tillgänglig materiel som antal och var den finns m m, är definitivt inte uppgifter som jag tycker ska hanteras i ett system utan säkklassning.

Man blir ju också fullständigt vansinnig när man hör uttalanden som detta av Försvarsmaktens informationsdirektör på frågan om 2,4 mdr kr räcker för att få PRIO infört enligt specifikation: ”Projektet hålls inom de budgetramar som finns. Vi kommer att hålla SAP-systemet inom den struktur som SAP erbjuder, sedan anpassar vi Försvarsmaktens verksamhet och organisation till systemet.” Som exempel på detta kan ju nämnas FMLOG försöker anpassa sitt planeringsarbete för 2010 till de nya förutsättningar som uppstått i samband med PRIO:s införande och med det menades inte förutsättningar i positiv bemärkelse.

Mitt eviga mantra: Vad är kärnverksamhet och vad är stödverksamhet? I dessa dagar med ”egenrapporteringssystem” för löner och ledighet framtagna för kontorsarbete och centralisering och nerskärningar av alla stödfunktioner med ökad arbetsbörda för chefer och officerare i linjeorganisationen ska man ju inte bli förvånad över en sådan attityd. I PRIO verkar det av utdelat informationsmaterial att döma bli ännu fler fantastiska funktioner för den som tillbringar sin arbetstid i kontorsstol istället för veckor i fält. Det är tydligen bara att börja anpassa fältverksamheten efter PRIO.



Hoppet är det sista som överger människan och man får definitivt hoppas att det ordnar upp sig med PRIO så att man får till stånd den fantastiska besparingen på 1 miljard om året och framförallt en förmågehöjning. Det är som britterna brukar säga om USA: Det blir nog bra när det är klart. I USA:s fall har det hittills tagit 233 år och det verkar fortfarande inte vara klart, men hoppet lever.



Försvarsmaktens sidor om PRIO med mål och beskrivningar mil.se

Computer Sweden: Systemkaos i Försvaret, Försvarsmakten ska anpassas till systemet, Måndag hela veckan, Kaos kring införandet
Äldre CS: Försvaret förnekar fördyrat affärssystem, Försvarets SAP-projekt rullar på, Försvarets SAP-system igång

Svd: Administration gav Försvaret kris (Prio 198 milj kr dyrare 2008)

TV4

Cyberkrigföring

Kvällens Dokument Utifrån utgjordes av en mycket intressant fransk dokumentär om cyberkrigföring. Programmet inleddes med angreppet på estniska datorsystem under statykontroversen och övergick sedan i obehaglig redogörelse för hur sårbart det moderna samhället är.

Som jag skrivit tidigare, vill vi få stor effekt med en liten försvarsbudget ska vi satsa stenhårt i den här sektorn.

IT-intrång hos Försvarsmakten

Den 19 mars lär hackergruppen VFH ha tagit sig in på en server hos FMLOG på endast 10 min. VFH är om jag minns rätt tidigare kända för att ha hackat Aftonbladets mailkonton och TV 3 utan att åka fast, vilket gör att jag ställer mig tveksam till om man lyckas sätta dit dem nu heller.

Efter tilltaget berättade man om det på forumet flashback.info, vilket man även gjort efter tidigare hack och i vissa fall lagt ut uppgifter för andra att kunna ta sig in också. Nu är inte jag någon expert på det här området, men utifrån vad man kan läsa i forumtråden verkar Försvarsmakten ha en löjligt låg säkerhetsnivå. På mil.se renderade detta som vanligt i en liten notis i högerspalten, där man också dementerar att någon skada skulle vara skedd. Läser man lite mellan raderna verkar det som om Försvarsmakten inte är riktigt säker på om ett intrång skett.

Som anställd upplever man ofta säkerheten som pinsamt låg på många kritiska områden, medan man på områden som är fullständigt kritiska för att få den dagliga verksamheten att fungera slår ner mycket hårt. Ett känt exempel på kritisk verksamhet där säkerheten inte fungerat är när två officerare ertappades med att ha sovit då de skulle bevaka Gripenflygplan på uppvisning i Sydafrika i slutet av 90-talet. Tyvärr är detta långt ifrån den enda händelsen av den här kalibern, men det lämpar sig inte riktigt att ta upp sånt här.

Det ska bli intressant att se vad som blir resultatet av dataintrånget. En skärmdump från händelsen har av VFH lagts ut här. Var och en får ju avgöra huruvida intrånget har ägt rum. På sätt och vis är det bra att sådana här händelser kommer fram eftersom det visar på säkerhetsbrister som "främmande makt" (man kanske skulle skriva organisation nu för tiden?) skulle kunna utnyttja i allvarligare syften.

Hittills är det endast Aftonbladet som rapporterat om händelsen, men det blir nog fler.

14.00 DN har nu fått upp ögonen för det också.