Hund söker fodervärd

Bli fodervärd

Ett av de viktigaste redskapen i kampen mot IED:er i Afghanistan är hunden. Såväl Storbritannien som USA har mångårig erfarenhet på området såväl i Irak som Afghanistan. För svensk del tog det flera år innan man äntligen fick tjänstehundar på plats i Afghanistan och de är nu, precis i andra kontingenter, ett viktigt redskap mot IED:er. I Sverige är det som bekant än så länge brist på lämpliga medaljer för mänskliga soldater, men i andra länder har det flera gånger förekommit att hundar medaljerats för sina insatser i krig. Har man haft möjlighet att tjänstgöra tillsammans med hundar vet man vilka otroliga verktyg de kan vara. Hundar har använts i krig sedan långt tillbaka i historien. I modern tid har de använts i bl a de bägge världskrigen och i Vietnam.

IED:er är som bekant det mest effektiva vapnet mot ISAF och amerikanska förband i Afghanistan. Otaliga IED:er och minor har hittats av hundar och flera gånger har det hänt som även hände härom dagen, att såväl hundförare som hund stupade. Andra gånger har det hänt att hundföraren stupat, men hunden överlevt. Föga förvånande har det visat sig att även hundar drabbas av PTSD.

Alla hundar passar inte till tjänstehundar. De ska ha en mycket stark arbetsvilja och förmåga att koncentrera sig på sin uppgift. I Sverige sköts produktionen av tjänstehundar sedan flera år till stor del av Försvarsmaktens Hundtjänstenhet, FHTE. I Storbritannien söker man istället framförallt bland övergivna hundar och problemhundar efter exemplar där man kan få dem att fokusera sin energi på arbete.

Försvarsmakten efterlyser ständigt fodervärdar till sina hundvalpar, vilket innebär att man åtar sig att ta hand om en hundvalp från några veckors ålder till ca 18 mån ålder. Alla utgifter för mat, vård etc betalas av Försvarsmakten. Vid ca 18 mån ålder lämplighetstestas hundarna av personal från FHTE. och risken/chansen är stor att man får behålla hunden, då i regel endast 30 % av hundarna godkänns för utbildning till tjänstehund. Sverige har en mycket hög nivå på militär hundutbildning och de militära tjänstehundarna har i regel högre klassning än polishundar. Den som genomgått utbildning i anti-hundtjänst vet hur svårt det är att bli av med välutbildade förföljande tjänstehundar. Turligt nog är det inte många andra länder där hundtjänsten når samma höga nivå som i Sverige.

Dog rewarded for saving lives in Afghanistan

Bli fodervärd

Då och då drabbas man av behovet av att plåga sig själv och titta på bloggar som ligger väldigt långt ifrån ens värdegrund. Man vet att bara kommer att bli irriterad när man läser dem, men man vill ändå se vilka stolligheter som skrivs för tillfället. Ett sådant guldfynd är "Kommunisternas blogg", d v s SKP:s blogg, där man nu kan läsa att fågeldöden i USA och världen över förmodligen beror på det amerikanska HAARP-projektet.

Läser man Expressens artikel idag om FS 20:s framgångar tillsammans med ANSF att oskadliggöra IED:er och gripa bombmakare, hittar man en länk till Jinges blogg. Ska man vara ärlig så brukar man faktiskt se länkar till den bloggen i en stor del av tidningsartiklarna på nätet. Hos Jinge kan man idag läsa om hur media undanhåller information om svenska afghanistanveteraner och deras problem. Jinge berättar också att han hans blogg ibland får besök av veteraner, men tror att de ofta inte vågar skriva något för att FRA förmodligen håller koll på dem. Läser man bloggens kommentarsregler ser man snabbt att det inte är lätt att komma med repliker på innehållet. Förmodligen är det ändå så att de flesta "veteraner" som läser nöjer sig med att knyta handen i fickan och ägnar tiden åt något mer produktivt än att försöka kommentera. Man kan dock hålla med om att det vore intressant om media skrev oftare om våra veteraner och deras situation.


På den mer allvarsamma sidan och på ämnet är det glädjande att läsa på forsvarsmakten.se om arbetet med att motverka IED:er och framförallt att hundar nu äntligen är en permanent resurs vid förbandet. Med tanke på den framgång övriga ISAF-länder haft med sökhundar i Afghanistan och att det fungerade mycket bra för svensk del även i Västsahara på 90-talet, är det mycket synd att hundarna inte kom på plats tidigare. Försvarsmakten är alltid i behov av bra hundar och har nuförtiden även egen hunduppfödning. Är man hundintresserad och kan tänka sig att vara fodervärd åt en valp i ett och ett halvt år bör man anmäla sitt intresse.

Människans bästa vän

Äntligen har Sverige fått hundar på plats i Afghanistan efter att hundekipage under hösten utbildats för områdets räkning. Hunden har alltid utgjort ett enastående hjälpmedel i militära sammanhang och Sverige har sedan länge legat i täten när det gäller att utnyttja hundar för bevakning och spår inom framförallt MP och bassäkerhet.

På senare år har mer och mer fokus lagts på sökhundar för att hitta minor, vapen och sprängmedel efter erfarenheter från Balkan, men internationella erfarenheter från Irak och Afghanistan.

Storbritannien, USA, m fl har i flera år haft hundekipage i Afghanistan för att ge fotpatruller större möjlighet att detektera IED:er. Dessa ekipage har varit enormt framgångsrika och sparat oräkneliga liv och flera hundar har faktiskt tilldelats medaljer. Talesättet om hunden som människans bästa vän har åter visat sig vara korrekt. I Irak nådde britterna stor framgång vid basen i Basra när det gällde att minska antalet intrång på basen i och med att man införde vakthundar istället för att bara ha tvåbenta patruller. Som bekant är hundens ställning inom den muslimska världen mycket låg och att som självmordsbombare spränga sig själv när man blir anfallen av en hund ger långt ifrån samma effekt som om man gör det när man ska gripas av en västerländsk soldat, vare sig det handlar om publicitet eller den psykologiska paradiseffekten. Samtidigt ger ofta djur människor i svåra situationer en moralisk skjuts framåt, vilket t ex utnyttjas på åldersdomshem och sjukhus, men effekten har också märkts mycket tydligt bland soldater i Afghanistan.

Vältränade sökhundar kan upptäcka sprängämnen på tiotals meters håll och ännu längre om vinden ligger på. Genom denna förmåga höjer de avsevärt skyddsnivån för det egna förbandet. Den brittiska metoden för att skaffa tjänstehundar är också intressant. I Sverige satsar man hårt på att avla fram lämpliga hundar, som sedan ofta placeras hos fodervärdar tills de ska påbörja sin utbildning. Naturligtvis sker detta inte utan kostnader. Britterna satsar istället på ta hand om hundar som har haft det svårt, t ex övergivits och får dessa gratis eller för en mycket liten summa pengar. Hundar med trassliga bakgrunder har liksom människor med trassliga bakgrunder ofta vissa attiydproblem. Det försöker man utnyttja genom att med träning få hundarna att fokusera energin på det jobb som de utbildas till, t ex sök eller bevakning. Uppenbarligen fungerar bägge metoderna.

Jag tror inte det tar lång tid innan den svenska Afghanistaninsatsen förstärks med fler hundar.
Hunden militära värde är som sagt mycket väl känt i Sverige, men som med många andra resurser, har det tagit alldeles för lång tid att få hundar till Afghanistan. Kan det denna gång ha något med Jordbruksverket att göra?