Svenska konsekvenser av Gripen-försäljning till Brasilien 2

JAS 39NG demonstrator
Copyright SAAB AB

Fler detaljer har klarnat jämfört med när gårdagen inlägg "Svenska konsekvenser av Gripen-försäljning till Brasilien"skrevs. Inlägget nedan bör därför läsas i kombination med gårdagens.

SvD Näringsliv berättar under kvällen att Regeringen, inte oväntat, öppnar för att hyra ut JAS 39C/D till Brasilien till dess nya flygplan kan levereras. Vidare berättas i artikeln att Flygvapnet nu disponerar 87 JAS 39C/D och att ytterligare 11 ska tillverkas för att fylla F100-programmet (modifiering av JAS 39A till JAS 39C/D). Vad SvD inte nämner är att JAS 39 D inte byggs från JAS 39B utan av två stycken JAS 39A och att modifieringen prioriterade anskaffning av tvåsitsiga JAS 39D framför JAS 39C (Försvarsmakten gick på den internationella trenden att ha en kvalificerad baksits där en operatör skulle assistera piloten vid exempelvis komplexa attackuppdrag. Dock fanns aldrig några pengar att anställa eller utbilda sådan personal, varvid det blivit en återvändsgränd)

När nu de sista 11 flygplanen ska modifieras är det flygplan som Flygvapnet aldrig kommer att se eftersom Schweiz har blivit lovat 12 flygplan från och med 2015. Flygvapnet kommer med andra ord aldrig att nå de i Riksdagen beslutade 100 flygplanen utan kommer sedan i höstas bara att bli mindre. En process som Brasilienaffären kan accelerera.

Visserligen kan man utnyttja ytterligare ett antal JAS 39A till att bygga JAS 39C och 39D, men vem ska betala för dessa modifieringar? Svenska staten, SAAB eller Brasilien? Vem ska stå med svarte Petter när flygplanen gjort sitt i och med att leveranserna av JAS 39E/NG börjar rulla?

Vidare kommer det att vara mycket bråttom i affären med Brasilien då man just i dagarna fasar ut sin enda moderna stridsflygplanstyp (franska Mirage 2000B/C från 80-talet) och vill kunna flyga JAS 39 för att bevaka OS 2016. Slutleveranser till svenska flygvapnet av F100 lär av den anledningen inte heller bli aktuellt. Snarare blir det som med AJS 37-modifieringarna på 90-talet att de sista flygplanen kördes direkt från den upphandlade modifieringen till skroten, även om det i det här fallet kan handla om ytterligare modifiering till JAS 39E.

Till Brasilien ska också läggas Slovakiens intresse att leasa 6 st JAS 39C/D under motsvarande period samt det faktum att redan inom kort kommer flygplan att börja tas ur tjänst i Flygvapnet för att modifieras till JAS 39E.


Inte en lovande utveckling för svensk försvarsförmåga i ett allt kärvare säkerhetspolitisk läge i närområdet när man redan innan ett nytt försvarsbeslut reducerat Försvarsmaktens stridsflyg med över 30 %. Det här är en fråga som Försvarsutskottet måste ta sig an så fort som möjligt.

Svenska konsekvenser av Gripen-försäljning till Brasilien

Det var ett oerhört glädjande besked som kom i onsdags kväll att Brasilien väljer att anskaffa 36 st JAS 39 NG. Affären öppnar därtill för ytterligare försäljning till Brasilien och är även en inköpsport för den sydamerikanska marknaden där bland andra Colombia tidigare visat intresse. Chile var tidigt intresserat av JAS 39, men kom istället att välja F-16.

Än är inte alla detaljer offentliggjorda eller ens klara. Mer och mer börjar dock komma fram. I intervjuer med brasilianska företrädare har framkommit att Brasilien har för avsikt att skydda OS 2016 med JAS 39 vilket ska lösas genom att få låna in JAS 39C/D. Man kommer även att ha möjlighet att sälja vidare lokalproducerade JAS 39. Det sistnämnda har även bekräftats av Saab idag.

Affärer av den här storleken innebär också motköp. Tidigare har 150 % motköp utlovats, men vad som är aktuell siffra idag är oklart. Motköp behöver i regel inte göras enbart i form av krigsmateriel utan kan även ske i andra former. Två motköp i form av krigsmateriel och som diskuterats tidigare är den kommande brasilianska transportflygplanet KC-390 som nämnts som en möjlig ersättare till Sveriges Tp 84 Hercules, samt skol- och lätta attackflygplanet (propeller) Super Tucano. Det sistnämnda komplicerar dock Schweiz-affären då även den kan innehålla svenska anskaffning av nytt skolflygplan. Det är hög tid. Nuvarande skolflygplan SK 60 räknas flyga fram till ca 2018.

Ersättaren till Tp 84 Hercules är en intressant fråga. Sedan beslutet om övergång till ett "insatsförsvar" i första hand inriktat på internationella insatser år 2004, vilket innebar avveckling av stora delar av den svenska nationella militära logistiken, har Försvarsmaktens transportbehov ökat dramatiskt. Idag är Försvarsmakten helt beroende av snabba flygtransport för att överhuvudtaget kunna flytt den över landet vitt spridda organsiationen till en någorlunda effektiv slagordning och transportbehovet kommer bara att öka. Det nu beslutade nordiska samarbetet kring transportresurser kommer i första hand att avhjälpa detta behov i fredstida produktion. För mer läsning kring svenska flygtransportbehov hänvisar jag med varm hand till Observeraren.


Ur synvinkeln svensk försvarsförmåga är just hur interimslösningen ska gå till den absolut mest intressanta aspekten. Flygvapnet är redan idag hårt pressat (även) på stridsflygsidan av flera skäl. Leveranstakten på JAS 39 C/D modifierade ur äldre JAS 39A/B skars ner för några år sedan för att låta Saab ha något att göra i väntan på kontrakt på exportorder eller JAS 39E. Samtidigt flyttades aldrig slutdatumet för användning av JAS 39A/B. Effekten blev då ett klassiskt förmågeglapp där man ej kunde kringgå det politiska beslutet att sluta flyga JAS 39A/B, medan långt ifrån alla JAS 39C/D var levererade varvid antalet JAS 39 i Flygvapnet sjönk dramatiskt från 140 till väl under 100.

Parallellt med detta har funnits de logistiska problemen i och med införandet av datasystemet PRIO och även svårigheter med att köpa in reservdelar och utbytesenheter. En fråga som FMV generaldirektör Lena Erixon adresserade på försvarsföretagsdagarna där hon beskrev hur en liten o-ring med lång leveranstid kunde få flyglan att stå på backen i månader. Dessa svårigheter förvärras även av att Sverige i exportkontrakten förbundit sig till att säkerställa en viss tillgänglighetsnivå hos exportkunderna, varvid leveranser av reservdelar prioriteras till exportkunderna över det svenska flygvapnet.

Situationen med få skrov kommer att förvärras då Regeringen i sitt kontrakt med Schweiz utlovat motsvarande en division JAS 39C/D att leasas av Schweiz från och med 2015 som interimslösning. Dessa kommer att tas ur det svenska flygvapnets flygplanpark, varvid svensk operativ förmåga kommer att nedgå med motsvarande antal. Samtidigt utbildas också utländska piloter precis som tidigare i Sverige, vilket tar i anspråk en icke oansenlig del av Flygvapnets flygtidstilldelning. När då flygtidstilldelningen sjunker på grund av Försvarsmaktens mycket ansträngda ekonomi är exportåtagandena fortsatt prioriterade.

Av ovanstående skäl är det så intressant att få reda på hur man avser lösa interimsflygplanen till Brasilien. En lösning vore att Saab förhandlar med Sydafrika om att få hyra sydafrikanska JAS 39, då landet för närvarande ej har råd att operera alla, och leasa ut dessa till Brasilien. Affären med Brasilien är liksom den med Sydafrika ej "government-to-government" utan ett köp direkt från Saab. I fallet med Sydafrika innebar detta att piloterna utbildades av Saab och ej av Flygvapnet. Likväl blir det dock ansträngande för Försvarsmakten då Saab provflygarresurser kommer genom rekrytering från Försvarsmakten. Enligt Sveriges Radio och brasilianska media om förhandlingar med Sverige rörande interimslösning och försvarsminister Karin Enström ska lovat sin brasilianske motpart att landet kan flyga JAS 39 Gripen redan innan de första JAS 39NG levereras 2018. I Expressen heter det dock att "varken försvarsmakten, försvarsexportmyndigheten eller Saab känner till något löfte om att Sverige ska låna ut Gripenplan".

Det återstår att se vem som har rätt. Frågan har definitivt potential att bli en stötesten i kontraktet. Blir det så att Flygvapnet måste avsätta ytterligare en division JAS 39C/D för exportstöd blir den svenska operativa förmågan mycket allvarligt påverkad. Som lök på laxen talas det också om att Slovakien nu ska få hyra 6 st JAS 39C/D från Sverige (Gripen News). En ytterligare aspekt är naturligtvis hur ytterligare en order till Saab påverkar leveranstakten till Sverige respektive Schweiz då samtliga länder förväntar sig leverans från och med 2018.

I beslutet om JAS 39E hette det att Förvarsmakten absoluta minimumbehov av den mycket mer kapabla JAS 39E var 60 flygplan om dessa kompletterades med ett kvalificerat långräckviddigt luftvärnssystem. Risken är nu att man redan med JAS 39C/D ramlar ner mot dessa siffror, i ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge där Flygvapnets utgör den största delen av svenskt skalförsvar och utan att något kvalificerat långräckviddigt luftvärnssystem finns att tillgå.


Här krävs det att man håller tungan i rätt mun och att väl avvägda bedömningar görs för att nå en lösning utan att göra avkall på svensk försvarsförmåga, men samtidigt ro i hamn den för Sverige och långsiktigt även för Flygvapnet mycket viktiga ordern.

Media: SvD, GP, DN, HD, AB
Bloggar: Gripen News, Observeraren

Lyxfällan igen (uppdaterat 22/9 09.45)

TV-programmet Lyxfällan handlar allt som oftast om människor som förköper sig på kredit och inte sällan löser en kredit med en annan varvid man skjuter problemen framför sig. Den politiska styrningen av försvarsbudgeten påminner i allra högsta grad om just Lyxfällan.

Kortsiktiga ekonomiska problem där då sittande regering med kort framförhållning tagit pengar från Försvarsmakten med resultatet att stora delar av myndighetens verksamhet under året fått ställas in, har benämnts som Svarta Hål av media och politiker, trots att det inte funnits något egentligt hål i budgeten.  Det är därför högst oroande när man läser Regeringens näst främsta företrädare i försvarspolitiken, Försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren, på Twitter skriva "Tvärtom.FBs uppdrag är tydligt.Budgetarbetet,ansvar för uppgifter och utgifter,är ett ständigt pågående arbete!Inga mer svarta hål" (svar till Annika Nordgren Christensens "Försvarsberedningen är helt låst, om man ska ta BP:n på allvar. Och det ska man ju."). Till saken hör då att Regeringskansliet så sent som i våras publicerade en rapport där man bekräftade att det aldrig funnits några svarta hål i försvarsbudgeten.

Det beror förstås på vad Cecilia Widegren menar. Menar hon det som ständigt inträffat genom regeringar sedan 80-talet, att Regeringen lägger en klar överambition i jämförelse med det ekonomiska utrymme och de behov som Försvarsmakten redovisar, är det att välkomna att det inte blir några fler svarta hål. Det vore skönt att slippa dessa politiska projekt som ligger många miljarder över vad försvarsbudgeten mäktar med som t ex inkallelse av alla unga män till värnplikt under 80-talet.

Tyvärr blir så inte fallet visar budgetpropositionen för utgiftsområde 6 för (Försvar och samhällets krisberedskap) 2013. Regeringen fortsätter att negligera det enorma berget av materielbehov och knuffar det istället framför sig. Att "satsa" 300 miljoner kr mer 2013 på Försvarsmaktens materiel äts snabbt upp av de enorma behoven och kommer inte på långa vägar att räcka till att finansiera anskaffningen av JAS 39E. I media kan dock försvarsministern skönmåla det till att Regeringen satsar 2 miljarder kr på Försvaret och att "Sverige är ett av få länder i Europa som ökar sin försvarsbudget". I själva verket handlar det om en ökning med 0,7 %. Då ska man veta att Polen under samma period valt att öka sin försvarsbudget med 7 %, trots en betydligt mer ogynnsam ekonomi, men för att man är bekymrad över utveckling i det närområde som man delar med Sverige. Samma utveckling sker sedan tidigare i Baltikum och Norge. Det tål också att understrykas att huvuddelen av de 2 miljarder Enström tar upp ligger utanför Regeringens mandatperiod och efter nästa försvarsbeslut.

Sedan det så kallade förmågelyftet av JAS 39 presenterades har frågor rests kring vad anskaffningen kommer att kosta. Än så länge finns inga fasta siffror presenterade, men redovisningen för Utgiftsområde 6 i budgetpropositionen ger ändå ett hum om kostnaderna. I propositionen begär nämligen Regeringen bemyndigande för ekonomiska åtaganden för beställningar inom materiel och anläggningar under 2013 som belastar framtida anslag fram till år 2027 med 70 miljarder kr. Det är en ökning gentemot 2012 och 2011 med ca 24 mdr kr och i period från 2019 till 2027 och sannolikt är det ungefär i det häradet summan för anskaffning av 40-60 JAS 39E hamnar. Det är också en explosiv utveckling i Regeringens begärande av bemyndigande för materielanskaffning. För 2010 begärdes drygt 28 mdr för åren "efter 2010". För 2011 begärdes drygt 44 mdr för perioden fram till 2019 och för 2012 drygt 46 mdr kr. Summan stämmer hyfsat överens med tidigare omtalade ca 30 mdr kr för 60-80 nya flygplan. Det är en stor del av framtida materielanskaffningsanslag som därmed redan är intecknade och att det inte skulle få några följder för det övriga materielanskaffningsbehovet är ren och skär lögn. Generallöjtnant Jan Salestrand bekräftar också detta för TT och refererar då till den materielplan som finns inplanerad vilket är mycket långt från de verkliga behoven, då pengarna redan från början helt enkelt inte räcker.

Man kan därför fråga sig vad som tränger ut vad i försvarsbudgeten. Det är populärt att manifestera åsikten att JAS tränger ut resten av Försvarsmakten, vilket skulle vara sant om övriga Försvarsmaktens behov skulle kunna lösas om man avgränsade bort behovet av att köpa nya stridsflygplan för användning under 2020-talet och framåt. Tyvärr är fallet att oavsett vad man stoppar in så kommer det att tränga ut andra trängande behov. Ett stort antal av Marinens fartyg skulle behöva omsättas under andra halva av tiotalet. Väljer man den vägen tränger det ut något annat lika stort behov, som t ex ersättning av transportflyget, och så vidare. Budgeten är inte mer realistisk än så. Resultatet blir att problemen knuffas framåt, till en annan mandatperiod och någon annan stackars befattningshavare som får dem på halsen. I själva verket kryper man allt närmare den fullständiga systemkollapsen.


Att pengarna egentligen inte räcker till på långa vägar är man helt medveten om i Regeringen. Det var inte för inte som det tog en dryg månad att hitta en ny försvarsminister vid en avgång som "var planerad sedan tidigare" och som bara skulle ta över ett dukat bord. I början av sommaren "avslöjade" SvD att det förbereddes en ny genomförandegrupp inom Regeringskansliet för att stryka förmågor och projekt inom försvarsområdet för att få budgeten. Läser man budgetpropositionen öppnar den också för en sådan:

"Regeringen kommer fortsätta följa försvars-omställningen noggrant för att kunna vidta de åtgärder som krävs. Frågan om långsiktig balans mellan ekonomi och verksamhet kommer att vara central både inom Regeringskansliet och inom Försvarsberedningen. Försvarsmaktens bedömning om kommande ekonomiska underskott föranleder behov av att, i en samlad process i Regeringskansliet, inleda ett arbete i syfte att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Arbetet ska ge regeringen möjlighet att fatta strategiska beslut i syfte att genomföra huvudinriktningen i det senaste försvarsbeslutet. Vidare ska arbetet så långt som möjligt samordnas processmässigt med arbetet inför en ny försvarspolitisk inriktningsproposition, inklusive Försvarsberedningens arbete."

Svart på vitt, helt enkelt. Att den sanering likt Lyxfällan slutar i minskad förvarsförmåga, liksom tidigare genomförandegrupp är svårt att tvivla på. Riksrevisionen kom tidigare i år med svidande kritik mot denna amatörernas afton, vilket Regeringen i veckan kommenterade i sin egen rapport med "Regeringen delar inte Riksrevisionens slutsatser att besparingarna haft negativ påverkan på Försvarsmaktens operativa förmåga".


Borta i budgetpropositionen är också det tal om oroande utveckling i närområdet som fanns i partiledarnas debattartikel om förmågelyftet tidigare under hösten. Istället finns det nu istället inlagt en brasklapp om att anskaffningen av JAS 39E avbryts om Schweiz inte fullföljer sitt köp. Så mycket för den anpassningen till situationen i närområdet, fast det indikerades ju redan tidigare genom att en av fyra stridsflygdivisioner hyrs ut till Schweiz från 2015. Precis som Peter Rådberg (mp) säger i SvD kan inte svensk bygga på ett annat lands beställningar.

Frågan kvarstår – hur mycket förmågelyft innebär den svensk-schweiziska versionen av JAS 39? Blir det verkligen så mycket super i Supergripen? Sannolikt inte med tanke på de starka ekonomiska begränsningarna. Det lär finnas skäl att återkomma till just JAS 39E när Folk och Försvar under kommande vecka hållit sitt seminarium om just denna fråga.


Allvarligast är dock diskrepansen mellan utveckling och händelser i vårt närområde kontra svensk försvarspolitik. Regeringen kan skatta sig lycklig att sekretessbestämmelserna gör att allmänheten kan hållas lyckligt ovetande.


"Fluffigt tyckande" kallar Alf Svensson Regeringens försvarspolitik på SvD Brännpunkt.

Uppdatering 22/9 09.45: Saabs VD Håkan Bushke säger till SvD Näringsliv att JAS 39E kommer att hålla budget och att tillverkningsprocessen effektiviserats markant bara de sista åren.

Vilket flygplan ÄR egentligen bäst?

Därom tvista de lärde. Den frågan eller påståendet är i alla fall rubriken på försvarsministerns senaste blogginlägg. Ett av de bättre sätten att utröna vilket flygplan som är bäst är att först fastställa vad det ska göra och i vilken kontext. Det görs lämpligen i form av en större utredning, men en sådan lär vi inte få se i Sverige, vilket var temat för förra inlägget på WW.


Försvarsministerns inlägg är annars en lång beskrivning av styrkor med Gripensystemet och grundar sig i en intervju med hans schweiziske kollega i en tidning i helgen. Efter att ha läst försvarsministerns inlägg behöver man inte fundera över vad "förmågelyftet" kommer att innebära. Det är tämligen väl beskrivet.


Däremot kan man som vän av ordning notera att flera av de styrkor som försvarsministern framhåller med Gripensystemet har hans företrädare, men även han själv varit med om att avveckla. För hans egen del gäller det främst vägbassystemet till vilket bemanningen i och med det nya personalförsörjningssystemet numera inte räcker till, även om hans företrädare i förra regeringen gjorde ett grundligt jobb med att avveckla det absoluta flertalet av baserna. Långbänken med kommunikationssystem och datalänkar behöver förmodligen inte heller nämnas.