Segraren skriver historien

På aftonbladet.se, kan man idag läsa om att SVT ska sända en dokumentär om Wilhelm Gustloffs öde. Wilhelm Gustloff liksom flera andra tyska passagerarfartyg torpederades av ryska ubåtar under VK 2 absoluta slutskede. Fartygen var överfulla av flyktingar och sårade från Baltikum och hade minimalt militärt värde.

På aftonbladets lista över stora fartygskatastrofer i Östersjön nämns också Cap Arcona, ett annat tyskt passagerarfartyg som sänktes bara dagar innan kriget tog slut i Europa. Cap Arcona var lastat med drygt 6000 f d koncentrationslägerfångar och sänktes av brittiska attackflygplan. Då fartyget börjat sjunka och människorna överge det, varvid stora mängder koncentrationslägerfångar låg i vattnet, blev de skeppsbrutna (helt mot Génèvekonventionen) utsatta för upprepade akan-anfall. Även två andra tyska fartyg med f d koncentrationslägerfångar sänktes i samma veva.

Nu handlade ju naturligtvis Aftonbladets artikel om dokumentärfilmen, men man kan ju ändå inte undgå att tycka att det finns ett visst nyhetsvärde i Cap Arcona eftersom ytterst få idag levande svenskar känner till detta.

En annan skamfläck för de allierade och som är i det närmaste totalt okänt för svensken i gemen eftersom det är segraren som skriver historien, är de västallierades behandling av tyska krigsfångar efter kriget. Inte för att Sovjet var bättre, där man behöll tyska krigsfångar som slavarbetare fram till 1955. På order av Eisenhower klassades de tyska soldaterna som "disarmed enemy forces, defs" istället för "prisoners of war". Därigenom ansåg man sig kunna frånggå Génèvekonventionen för de tyska soldaterna, varvid man ej behövde sörja för deras fysiska status och de kunde användas som slavarbetskraft. DEF placerades i koncentrationsläger längs Rhen, utan medicinsk hjälp, utan tak över huvud och med dagsransoner på 500 kcal (normalt dagsbehov för en vuxen man är ca 2500 kcal). Författaren Ernst Brunners far var en av dessa def och Brunner har berättat om faderns upplevelser i ett franskt läger för def i boken Vallmobadet (Bonniers, 1999). 1946 återfick dock de överlevande tyskarna sin krigsfångestatus.

60 år senare går historien igen, men den här gången använder man sig av benämningen "unlawful combattants" istället och kriget är ett annat.

Visst nyhetsvärde borde väl finns även i detta?


En googling på "disarmed enemy forces" liksom "cap arcona" ger en del intressanta länkar

Radio Tuff om def och unlawful combattants
Ve de besegrade - Om Östersjöns stora katastrofer

Edit: 31/12 Ändrade tillbaka till att Cap Arcona liksom de övriga var lastade med "f d" koncentrationslägerfångar. För källa - Se "Ve de besegrade"

Det finns hopp för ungdomen

Från tjuvlyssnat.se:

Kärleken är inte röd, den är död

Support our troops

I dessa dagar fyllda av familj, vänner och glädje är det även på sin plats att skänka våra soldater i utlandsstyrkan en tanke. De flesta av dem har inte möjlighet att resa hem över jul och nyår. Även om man på plats gör allt för att få till ett så fint julfirande som möjligt, blir det inte samma sak som att vara hemma med nära och kära, vänner och familj.

Ni som har släkt eller bekanta, offra gärna 15 min av er tid under julen och skriv några rader till er soldat i utlandsstyrkan. Ett fåtal ord kommer att betyda så mycket för dem. Bara känslan av att veta att det finns någon där hemma som tänker på dem betyder så mycket. Förslagsvis görs detta genom ett gammalt hederligt brev eftersom långt ifrån alla har tillgång till internet och telefon på regelbunden bas. Ett skrivet brev kan dessutom plockas fram och läsas om och om igen, varhelst man befinner sig.

God Jul!

Bildspel om FS 13 i Afghanistan

Vänstern och yttrandefriheten

Som bekant är majoriteten av alla vänstersympatisörer mycket högljudda om hur viktig yttrandefriheten är. Däremot brukar de vara sämre på att praktisera den. Voltaires bevingade ord om yttrandefriheten ändras ofta till "Jag hatar din åsikt och jag är beredd att döda dig för den".

Mig veterligen har dock inte Jinge dödat någon meningsmotståndare ännu, men yttrandefrihet är definitivt inget har för avsikt att praktisera när åsikterna inte överensstämmer med hans.

Häromdagen stod det i DN att Gripen och JSF är ensamma kvar som alternativ till Norges och Danmarks nya stridsflygplan. Ni som läser min blogg regelbundet minns nog att jag hade ett inlägg om detta. En annan som skrev om detta var Jan-Inge Flücht, på nätet mer känd som Jinge.

Jinges tes var att Norge och Danmark inte skulle köpa JAS även om Saab försöker muta dem. Jag läser Jinge lite då och då för att skratta åt stolligheterna. I det här fallet irriterade jag mig på alla kommentarer som beskrev JAS som en jordfräs.

Min synpunkt var då att de som envisas med att beskriva JAS som en jordfräs, gör bäst att kolla detta med första bästa JAS-pilot. Jag har en känsla av att skulle dessa piloter uppleva JAS som en jordfräs skulle det ha kommit ut långt tidigare, med tanke på att Flygvapnet haft JAS operationell i drygt 10 år.

Tydligen var detta en för radikal åsikt för Jinge eftersom han valde att inte publicera den. Det står ju också att läsa i hans kommentarsregler att "Det är ingen mänsklig rättighet att få kommentera här, inte heller ingår det i någon slags yttrandefrihet." Jag antar att det var under den paragrafen jag hamnade eftersom min kommentar varken kan räknas som hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, kränkande formulering, hot, obsceniteter eller stötande uttalanden, länkat till icke erkänt medieföretag, använt kommentarsfunktionen som brevlåda ELLER inte hållit mig till bloggpostens ämne.

Det är kanske är dags för en liten film igen som beskriver kommunismen?

Ska Sverige delta på talibanernas sida?

Den frågan kan man ju ställa sig efter att Lars Bergquist (f d ambassadör), Carl Björeman (f d genlt) och Karl-Erik Lagerlöf i deras debattartikel i SvD idag ställer sig frågan om Sverige verkligen ska delta på USA:s sida i Afghanistan?

Jag kan hålla med dem i en sak. Att agera mot Genèvekonvention är något som inte kan tolereras.

Vad är i övrigt alternativet i Afghanistan? Ska Sverige dra sig ur, ska Sverige ha en egen liten insats utan samverkan med övriga nationer?

I min mening är alternativet till att inte delta i Afghanistan att stödja religiös fundamentalism av värsta slag och framförallt kvinnoförtryck, för att inte säga slaveri. Bergquist-Björeman-Lagerlöfs tankar att Sverige aldrig ska stå på samma sida som USA påminner mest om hur politiken bedrevs i sandlådan på dagis. -"Om Jonas tycker så så tycker jag tvärtom!"

För den som vill läsa lite mer av Björeman har han en hel uppsättning med debattartiklar i Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift (KKrVA). Utgångspunkten i hans artiklar (ofta tillsammans med kollegan Helge Gard) är att JAS är roten till allt ont och att sega gubbar är det bästa som finns. Då och då dyker de upp med liknande debattartiklar i dagspressen också. Oftast brukar det vara Östersundsposten eller liknande som nappar.

Därför förvånar det mig lite att Björeman inte inser att Försvaret p g a de senaste 15 åren stympningar inte klarar av att försvara landet längre och att vi är helt beroende av hjälp från EU eller NATO.

Fast det är väl i och för sig skit samma - huvudsaken var ju att vi aldrig ska befinna oss på samma sida som USA

JSF och Gripen kvar

Förra året drog sig fransoserna ur Norges och Danmarks upphandlingar av nya stridsflygplan. Nu har även Eurofighterkonsortiet dragit sig ur. Optimistiska DN talar om större chans för Gripen i de bägge länderna.

Skulle Gripen vinna någon av dessa bägge upphandlingarna ska jag äta min gamla hatt....

Nu vill Försvaret också avskaffa värnplikten

Eller i alla fall lägga den på is. I händelse av ofred, som det brukar heta, ska den allmänna värnplikten kunna återinföras. (SvD, DN, Sydsvenskan, HD, HD 2, mil.se)

Om detta tycker jag inte. Jag ser otroligt många fördelar att ha en allmän värnplikt för både män och kvinnor och egentligen inga större nackdelar.

Istället för att stapla argumenten igen hänvisar jag till mina tidigare inlägg i frågan.
Värnplikt

Tredje inlägget om gasledningen

På brännpunkt idag argumenterar Rutger Palmstierna för en ny svensk säkerhetpolitik pga den ryska gasledningen genom Östersjön.

Liksom Palmstierna har jag också efterlyst detta. Utöver Palmstiernas farhågor, ställer jag en större:

I dagsläget kommer 25-30% av EU:s gasbehov från Ryssland. Denna andel kommer knappast att minska om gasledningen genom Östersjön blir verklighet. Med detta i åtanke kan man fundera lite över Sveriges position som stående utanför NATO. Om saker skulle dras till sin spets och Ryssland börjar utöva påtryckningar på Sverige, t ex att man vill ta över ansvaret för Gotlands "säkerhet" med tanke på gasledningen, vad har Sverige då att sätta emot?

Det svenska Försvaret är idag så pass bantat att det svårligen klarar av att ens försvara Gotland och det klarar definitivt inte av att försvara landet mot en attack med kryssningsrobotar. Med fyra kryssningsrobotar har man slagit ut i princip hela Flygvapnet (en robot mot varje divisions hangar - idag finns ingen utspridd krigsbasering kvar). Frågan är då hur mycket vi kan lita på våra EU-vänner när en osämja med det mäktiga landet i öst skulle skapa en energikris i EU av tidigare sällan skådad dignitet? Visst skulle ett leveransstopp drabba även den ryska ekonomin, men vem kryper till korset först? Den som fryser och inte kan laga mat eller den som får en lönesänkning?

Ett ultimatum från Ryssland rörande energileveranser skulle mycket väl kunna splittra EU (och även NATO om vi nu går med).§

Läs gärna övriga inlägg om gasledningen.

Edit 21/12: DN om gasledningen, DN 2, Svd 2

Sverige är fantastiskt!

Fler förseningar för NBG... Det kom knappast som en överraskning.

Bakgrund:
Ursprungligen planerade man med endast tre helikoptrar för Nordic Battle Group och dessa skulle endast sköta sjuktransporter. Egentligen ville man avända sig av Hkp 14, men eftersom den ej är levererad ännu tog man den näst nyaste, Hkp 10 (endast drygt 20 år gammal). Hkp 4 dömdes ut eftersom den var avsedd att gå till skrot redan häromåret och har sedan dess levt på nåder.

Sverige måste vara det enda land som i alla tider köpt helikoptrar till sin försvarsmakt som inte går att använda för stridsuppgifter (ja, bortsett från pansarvärnsrobotar och sjunkbomber då). Som exempel kan nämnas att ingen svensk helikopter hittills haft något ballistiskt skydd (för lekmannen kan man översätta det med skottsäkra plåtar), varnare för radar/laserbelysning och motmedel för att haka av luftvärnsrobotar. Varför har detta inte införskaffats? Mycket bra fråga.

Eftersom NBG är avsett att kunna sättas in en högrisk konflikt (=regelrätt krig) och den moderna demokratin är mycket känslig för stupade och förluster var man alltså tvungen att kraftigt modifiera Hkp 10 då man tidigare negligerat att utrusta den korrekt (liksom som sagt alla andra svenska militärhelikoptrar). Pga att dessa modifieringar dragit ut på tiden har man drabbats av förseningar (tidigare blogginlägg) som innebär att helikoptrarna inte är användbara förrän TIDIGAST i mars 2008, tre månader efter att NBG:s beredskap börjat. (länk till film med HKP 10 efter modifiering)



För ca ett år sedan uppdagades bristen på snabb transportkapacitet inom, dvs helikoptrar (Hkp 10 är som sagt för sjuktransport). Eftersom Hkp 10-flottan är hårt decimerad av haverier, den tar mindre trupp ooch det dessutom inte fanns pengar för ytterligare modifieringar, blev beslutet att istället gångtidsförlänga de i princip uttjänta Hkp 4. Dock finns knappt några pengar att modifiera dem för varvid modifieringarna endast blir ballistiskt skydd samt kulsprutor. Dessutom kan det ju ses som en ganska dålig investering då helikoptrarna ska skrotas inom ett år.

Nu till det tragikomiska. Tidigare har man aldrig fått skjuta från helikoptrar. Stridande förband som lyfts fram med helikopter har fått vänta med pangandet tills de nått marken. Man vet ju aldrig var tomhylsorna tar vägen, eller hur? Svenska soldater som övar med utländska helikoptrar och försynt frågar om de möjligtvis skulle kunna få skjuta från helikoptern brukar mötas av totalt oförstånd?
- NATO-pilot: Vadå skjuta? Vad menar du? Varför skulle du inte få det?
o Svensk arméofficer: Jo, men det kommer ju att åka tomhylsor....
- NATO-pilot: Vad tror du händer när mina tre kulspruteskyttar i helikopterbesättningen sätter igång och bekämpar markmål? De kommer att vada i tomhylsor så jag förstår inte vad dina hylsor skulle innebära för problem. (jmf t ex filmen Blackhawk Down..) Skratta ni, men det är sant....

Nåväl, detta är bland annat de förseningar som drabbat Hkp 4 och som gör att de får svårt att hinna i tid till beredskapstidens början. Vi är verkligen blåögda i det här landet när vi köper helikoptrar till Försvaret och endast har för avsikt att använda dem i fredstid.

Resultat:

• Under NBG första tre månader (minst) kommer det ej att kunna garanteras att det finns sjukvårdshelikoptrar tillgängliga för förbandet
• Hkp 4 saknar allt skydd mot luftvärn tyngre än eldhandvapen. Därför kommer de ej att kunna flyga annat än i ofarliga områden och på natten då hotet är mindre. (Ytterst få bärbara luftvärnsrobotar har mörkerförmåga)

Inom försvaret är en nedskjutning av Hkp 4 under NBG-insats ett av de scenarier man inte anser sig ha råd med PR-mässigt (kan jämföras med ett till JAS-haveri under uppvisning). Det är ju förståeligt eftersom vägen är kantad av riskspel där liv vägts mot budget. Expressens reportage om avsaknaden av snabb sjukvård för de stupade och skadade SSG-soldaterna i Afghanistan skulle framstå som ett skoltidningsreportage i jämförelse.

Film av en amerikansk CH-46 (samma helikopter som Hkp 4) som träffas av en bärbar luftvärnsrobot i Irak. Dessa helikoptrar är utrustade med motmedel, men alla är inte utrustade med varnare. I detta fall verkar varnare ej ha funnits/varit avstängd/felfungerat samt att roboten ej upptäckts av besättningen eftersom inga facklor fälls.




Som en kollega sa: Åk inte med Hkp 4 om NBG blir insatt...


En annan för Försvaret pinsam helikopterincident är Hkp 15, som bl a köptes in för att kunna baseras på Visby-korvetterna. Det är bara ett litet aber... Helikoptern är för lång för att få plats i hangarerna på korvetterna, så korvetterna blir utan ombordbaserade helikoptrar.

Sverige har tidigare önskat skicka helikoptrar till Balkan, men detta har ej gått då avsaknaden varit total inom CSAR-utbildning, egenskydd och kompatibel kommunikationsutrustning. Förra året bedömdes äntligen Kosovo så pass lugnt att vi kunde skicka ett antal Hkp 9 (utan egenskydd självklart).

Sedan ska vi inte nämna mut-affären i samband med köpet av Hkp 14, som ledde till att det blev färre helikoptrar och dessutom dyrare för skattebetalarna.

Det är bara att hoppas att det blir rättning i leden inför framtiden, men det är väl inte så troligt med de utlovade besparingarna inom materielbudgeten.



Länk till Försvarsmaktens artikel i ämnet. Det är så OERHÖRT pinsamt när en av Försvaret anställd journalist inte kan skilja på kulsprutepistol och kulspruta...

Symboler och symbolik

Även Svensson har idag fått ta del av jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten. Ett jämställdhetsarbete som kvinnliga kollegor ofta tycker tar absurda former. Den senaste absurditeten är Nordic Battle Groups förbandsmärke. Märket utgörs av ett lejon med svärd i ena handen och en olivkvist i den andra. Symbolen följde heraldikens tusenåriga regler tills, enligt Insats & Försvar, kvinnliga soldater i NBG klagade på att lejonet ju faktiskt hade penis (bilden t v). Beslut togs av någon som inte hade koll på heraldikens tusenåriga regler, men som förmodligen gått jämställdhetsutbildningar för 100 000-tals kr (på skattebetalarnas bekostnad givetvis) att lejonet skulle kastreras (bilden t h). Ett kastrerat lejon är nämligen den symbol som tilldelas kungaförrädare. Med andra ord har vi nu en statligt sanktionerad multi-nationell insatsstyrka av kungaförrädare om 2500 man (och kvinnor..). Statsheraldikern, som tog fram den ursprungliga bilden, är liksom jag fullständigt övertygad om att den könlösa bilden kommer att vara kvar.

Detta får mig att tänka på Life of Brian och scenerna där Reg noga betonar varje mans rättighet att få barn och vara gravid, även om han saknar de fysiska attributen för ändamålet.

Som tur är framträder stundom kvinnliga officerare med en mindre radikal syn på jämställdhet och mer fokus på vad jag anser att Försvaret bör koncentrera sig på - lösa militära uppgifter (länk).

SvD, GP