Fortsatt om den icke-existerande arsenalen (uppdaterat 5/9 07.30)



På Twitter fortsatte idag gårdagens diskussion med Carl Bildt om bristen på attackvapen för svenskt stridsflyg. @GripenNews påminde Bildt om att Sverige förr hade ett 10 ggr så stort flygvapen, men att det nu är nya tider och nya behov. Det är en underdrift. Framförallt så har tekniken ändrats så till vida att stridsflygplan idag har betydligt längre räckvidd än förr. De basområden Sverige tidigare hade fredade från fientligt attackflyg har idag både avvecklats och därtill kommit innanför räckvidd för såväl attackflyg som jaktflyg. Detta fastän Baltikum idag är självständiga stater. Lägg därtill också aspekten att Gotland och delar av södra Sverige inom något år ligger under rysk luftvärnsporté varvid det kommer att bli en "utmaning" att verka med befintliga vapensystem.

Innan diskussionen förs vidare ska man komma ihåg att en väpnad konflikt i närområdet där Sverige deltar som part är fortsatt otrolig, men likväl är det för det scenariot man måste bygga ett försvar. Framförallt måste man bygga ett försvar för att kunna upprätthålla en så trovärdig förmåga att applicerande av vapenmakt inte framstår som ett alternativ för att lösa meningsskiljaktigheter. Och just attackbeväpningen för svenska JAS 39 Gripen är inte trovärdig.


Carl Bildt är alltså av åsikten att Sverige har bra attackvapen för sitt stridsflyg. Det är en åsikt som sannolikt få yrkesmän delar, svenska eller utländska eftersom man på samma sätt som med ÖB och enveckasförsvaret kan se att det finns allvarliga luckor med några enkla internetsökningar. Använder man sig därtill av de i militära kretsar allerstädes närvarande uppslagsverken ”Jane’s Defence” så blir det mer än tydligt.

Ett tydliggörande av den svenska "arsenalen" för markmålsbekämpning och alla dess tre olika vapensystem följer nedan.



Robot 15 förevisad till JAS 39A
Robot 15
Robot 15 är en sjömålsrobot med radarmålsökare. Den är svensk och utvecklades på 80-talet framförallt för Marinen, men även för att kunna användas på JAS 39 Gripen. Med Gripens försening kom den även att integreras på Viggen. Robot 15 var en närmast revolutionerande sjömålsrobot när den kom på 80-talet och innehöll då en rad funktioner som inte återfanns hos motsvarande utländska system. Sannolikt har få komponenter i den svenska försvarsmakten verkat så krigsavhållande som just Marinens och Flygvapnets robot 15. Roboten har också blivit en god export där flera länder har köpt robot 15 till sina mariner. En av de senaste kunderna är Tyskland som köpt en mycket utvecklad version med 200 km räckvidd (ca dubbla den svenska) och med möjlighet att slå även mot mål på land, vilket inte den svenska har.

Det har nu gått ca 30 år sedan robot 15 började levereras och mycket har hänt sedan dess. Framförallt så har utländska sjömålsrobotar tagit igen de fördelar robot 15 från början hade liksom även fartygens system för motverkan. Roboten börjar nå slutet av sin livstid. I Försvarsmaktens materielplan 2014-2020, känd som stora önskelistan, ser man att roboten måste ersättas mot slutet av 10-talet. Annars står Sverige utan sjömålsrobotar.

Sverige var också mycket nära att stå utan flygburna sjömålsrobotar redan härom året. ”Långtbortistandoktrinen” i försvarsbeslutet 2004 innebar att sjömålsbekämpning inte var något som Flygvapnet skulle syssla med. Så kom det sig också att robot 15, detta för det nationella försvaret centrala vapensystem, inte integrerades i de första versionerna av JAS 39C utan liksom med markmålsroboten robot 75 skulle dö ut med JAS 39A. Som tur var för Sverige så visade Thailand ett mycket stort intresse för robot 15 varvid Sverige fick lov att integrera den på JAS 39C. I samma veva kom Georgienkriget och kraven på nationell försvarsförmåga återkom. Något år senare så hade det dock varit för sent.

Ja, som Carl Bildt skriver så har robot 15 hållit världsklass. Idag börjar den dock bli till åren både avseende räckvidd och målsökare. Framförallt när det gäller livstid. Förhoppningsvis så är det ett system som Regeringen kan tänka sig att betala för att ersätta.




Automatkanon BK 27
Den automatkanon som återfinns i JAS 39 är av samma modell som man hittar i flera andra europeiska stridsflygplan, en 27 mm Mauser enpipig automatkanon med räckvidd på 2,7 km enligt öppna källor. Automatkanoner är ett sistahandsalternativ när det gäller bekämpning av markmål. Den korta räckvidden gör att man måste komma mycket nära sitt mål och ammunition gör att den mest är lämpad för anfall mot så kallad mjuka mål, det vill säga trupp och konventionella fordon såsom lastbilar. Eftersom träffsannolikheten är hög, vapnet är billigt och risken för collateral damage är låg, är automatkanoner ett relativt vanligt vapen vid direkt flygunderstöd där egen sida har luftherravälde och hotet från marken är lågt, som till exempel i Afghanistan.

Med andra ord. Ett vapen som knappast tar markmålsbekämpningen till nya höjder. De finns därtill endast på de ensitsiga JAS 39C eftersom kanonen fått ge plats åt baksitsen i JAS 39D.




500-punds styrd bomb
I mitten av 00-talet anskaffade Sverige den laserstyrda bomben GBU-12 från USA. GBU-12 är en laserstyrd bomb med 500-punds vikt (ca 250 kg, varav ca hälften är stridsdel). GBU-12 var en av de vanligaste laserstyrda bomberna under Gulfkriget där den huvudsakligen användes mot flygplan på marken och fordon. Det vill säga mindre mål då sprängverkan i bomben är begränsad. I Kosovokriget 1999 visade sig nyttan av GBU-12 och dess större syskon GBU-16 och GBU-10 (1000- respektive 2000 pund) vara begränsad. Det europeiska vädret med låga molnbaser ställde till det eftersom laserstyrda bomber bland annat kräver fri sikt mellan laserbelysare (flygplan) och målet. Däremot introducerades GPS-styrda bomber, vilka då kom till god användning eftersom de kunde användas i alla vädertyper så länge man visste målets exakta koordinater.

Sverige anskaffade ett antal GBU-12 för framförallt direkt flygunderstöd till markförbanden eftersom detta var vad som var i ropet under Långtbortistandoktrinens dagar. Att dessa bomber skulle få svårt stora delar av året i svenskt väder respektive kräva ett taktiskt uppträdande som erfordrade luftherravälde var av mindre vikt. Några år senare anskaffades även den utvecklade versionen GBU-49 med kombinerad GPS- och lasermålsökare, vilket möjliggör användning även i dåligt väder. Fortfarande kvarstår dock problemet med den klena stridsdelen. Drygt 100 kg stridsdel räcker inte långt för den som vill förstöra en större byggnad, bro eller liknande objekt. Räckvidden och kraven på höjd vid fällning gör också att det är med mycket stor risk man anfaller ett av modernare luftvärn försvarat område.

Kan man då inte fälla flera bomber mot ett mål? Javisst. Problemet där är bara att Gripen till följd av sin ringa storlek inte har plats att bära så många bomber under vingarna. Ska man hänga flera GBU-12 eller 49 så blir man av med annan last. Sålunda kan det krävas att två Gripen lastas fulla med vardera fyra GBU-49 för att få samma ammunitionsmängd som t ex en dansk F-16 får med sin normala attacklast med 2 st 2000-punds GBU-31. Det är föga effektivt för ett så litet flygvapen som det svenska, särskilt när man betänker att de två Griparna då inte får med sig någon jaktbeväpning att tala om för att använda för självförsvar. Det är inte för inte som Ungern köpt en av de större varianterna av GBU-12 till sina JAS 39C till skillnad från Sverige.



JAS 39A med 2 st Rb 75 och 2 st BK 90 under vingarna. Båda vapensystemen nu avvecklade
Avvecklade vapensystem för Gripen
Robot 75 var en amerikansk attackrobot avsedd framförallt för att bekämpa stridsvagnar och andra rörliga mål. Med sin TV-målsökare så låste piloten roboten på målet, avfyrade den och kunde därefter manövrera undan för att undvika luftvärn etc. Ytterligare en version anskaffades med minstridsdel (stridsdel som skulle brisera en viss tid efter träff) som skulle användas mot större och hårda mål, till exempel broar och fartyg. Robotarna hade under 00-talet börjat bli gammal i såväl motor som målsökare. Sverige fick då ett mycket förmånligt erbjudande om att renovera och uppgradera existerande robotar med nya målsökare såväl för dager som IR-målsökare för mörker. Anskaffning skedde aldrig då GBU-12 ansågs fylla behoven som bestod i direkt flygunderstöd. Värt att notera är att Ungern köpt moderna varianter av robot 75 till sina JAS 39C för att kunna bekämpa stridsvagnar andra rörliga mål.

Bombkapsel 90 har det skrivits en hel del om på WW genom åren. Detta vapen var framtaget för att kunna fällas från Viggen och Gripen under extrem lågflygning för att undgå fientligt luftvärn. Med sin räckvidd på drygt 5 km skulle bombkapseln själv navigera fram till sitt målområde och där spruta ur sig upp till 72 substridsdelar med verkan mot såväl mjuka som halvhårda mål (stridsfordon). Vapnet var stridstekniskt lämpligt för att använda vid duell mot fientligt luftvärn i svensk terräng utöver att det var mycket lämpligt för att bekämpa luftlandsättningar, underhållsområden, flygbaser och stabsplatser. Eftersom det också var konstruerat för att fälla över svenskt territorium innehöll det också en rad säkerhetsfunktioner för att säkerställa att inte lämna efter sig oexploderad ammunition som i princip blir till minor och orsakar skada på även civilbefolkning. Något som så småningom ledde fram till konventionen mot ”klustervapen”. Tyvärr kom även BK 90 att omfattas av den, varvid vapnet avvecklades.



Summa summarum så finns det alltså idag hela tre st olika vapen för verkan mot markmål för svenska JAS 39 och uppenbara svagheter vad gäller att bekämpa såväl större markmål, som markmål försvarade av luftvärn. En av de intressantaste frågorna blir därmed vem eller vilka det är som förlett Carl Bildt till att hävda att Sverige ”har bra attackvapen för Gripen”. Antingen handlar det om filtrering, det vill säga att befattningshavare medvetet förskönar verkligheten i syfte att framstå i bättre dager (ett de senaste åren alltför vanligt fenomen i Försvarsmakten) eller också handlar det om att Bildt fått informationen från befattningshavare som själva inte vet bättre. Ej heller detta helt otroligt. Ett exempel på det sistnämnda är hur Försvarsmakten förklarade att den svenska kontingenten i Libyeninsatsen medförde ett antal GBU-12 trots att insatsen skulle vara koncentrerad till jaktförvar och spaningsuppdrag.

”Bomberna finns där för att användas i självförsvar mot luftvärn”.

För en oinsatt privatperson kan det säkert låta såväl troligt som förtroendeingivande. För en person med någon insikt i luftkrigföring och flygburna vapen resulterar det i en handflata över ansiktet. Få situationer innebär en så säker död som att försöka duellera med ett luftvärnssystem med en laserstyrd bomb, särskilt när man som i fallet med självförsvar ska göra det i ett efterläge. Trots detta var det ett uttalande som flera gånger upprepades i media och som även användes av högre officerare i intervjuer.


Det är alltså inte helt förvånande att Carl Bildt lever i tron att det är gott ställt med vapen mot markmål till svenska JAS 39 Gripen. Det är dock oerhört beklagligt. Bildt behöver liksom övriga politiker veta att bristande förmåga hos det svenska försvaret även innebär en minskad politisk handligsfrihet.



Uppdatering 5/9 07.30: J.K Nilsson berör samma ämne på sin blogg Väpnaren och på ett mycket ingående sätt. Nilssons avslutning visar också på en intressant aspekt av diskussionen:

"Vad är det vi ska försvara oss mot? Är det mot risken för fjärrbekämpning som försvarsberedning efter försvarsberedning identifierat som det mest troliga militära hotet eller är det mot det minst troliga militära hotet som dessutom identifierats som omöjligt av den politiska nomenklaturan? Vi kan inte göra det första men är rustade för det senare."


9 kommentarer:

Bygdemajoren sa...
4 september 2013 kl. 22:44  

"Antingen handlar det om filtrering, det vill säga att befattningshavare medvetet förskönar verkligheten i syfte att framstå i bättre dager (ett de senaste åren alltför vanligt fenomen i Försvarsmakten)"

I andra myndigheter avskaffas skönmålningen:

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article17381050.ab

I Försvarsmakten kallas den som yppar sanningen för svartmålare.

ÖRA?

Falstaffakir sa...
4 september 2013 kl. 23:04  

Den gode utrikesministern är troligtvis mycket väl medveten om vilka förmågor FM besitter - men väljer ändå att rätta sig i det nymoderata ledet, då han inbillar sig att syrliga twitterinlägg höjer försvarsförmågan till oanade höjder. Efter Georgien kan vi dock tyvärr konstatera att Putin inte följer honom.

Anonym sa...
4 september 2013 kl. 23:57  

Jag har länge funderat på vad den självpåtagna dumheten skall tolkas som.
Filtrering och okunskap kan inte förklara allt!

Jag kan inte förstå vem eller vilka man försöker lura och varför.

Glöm inte ÖBs ord om att "JAS 39 flyger för högt och för fort" för att kunna ge något markunderstöd.
Detta sade han under en utfrågning och ingen ledamot av försvarsutskottet eller press synade honom!
Alla spelade med i dumheten.
Varför?

Man kan se liknande debatt i fråga om det "nya" lvsystemet och beväpningen av våra korvetter för att ta några exempel.

Varför hävdade vissa officerare orsaken till att medföra bomberna var självförsvar under Libyeninsatsen?
Vem försökte de lura och varför?
Här godtas inte filtrering eller okunskap som skäl!

Skulle okunskapen mot förmodan vara på denna nivå spelar det nog ingen roll vilka vapen vi skaffar till flygvapnet.

Slutligen är det väl så att politiker, speciellt i närheten av val, kan tillåta sig att säga nästan vad som helst, bara de tror att de kan vinna några röster.
Att de inte följer de vanliga kriterierna för sanning och verklighet har vi väl sett otaliga exempel på under våren.
Det lär nog komma fler "satsningar"
Både på försvaret och annat innan valet 2014!

Enligt herr Bildt så finns det nästan alltid en politisk lösning på alla problem. När det gäller vem som ska sitta på utrikesministerposten har han rätt.

Teaterdirektören.

Anonym sa...
5 september 2013 kl. 10:32  

Du skriver inledningsvis "men likväl är det för det scenariot man måste bygga ett försvar."

Kanske är det där problemet ligger. Det är inte för det scenariot regimen bygger försvaret. Om man tror det så blir deras agerande mycket riktigt obegripligt. De baserar sitt agerande på att det aldrig under några som helst förhållanden kommer att bli en konflikt som kräver den sortens försvar i Europa igen. Det finns dessutom budgetmässiga incitament som driver på i den riktningen.

Unknown sa...
5 september 2013 kl. 11:15  

Är det någon mer som tycker att det börjar dra ihop sig?
Med det klimat som Syrien-krisen gett så påverkar det oss på ett påtagligt sätt.
De aviserade övningarna i vårt närområde ger anledning till vaksamhet. Som "Jägarchefen", väl beskrivit i sin blogg. En titt på kartan ger snabbt vid handen att Baltikums läge är väldigt utsatt för NATO att undsätta.
USA kan inte gå in med sina stora hangarfartyg i Östersjön. Där skulle de vara alltför utsatta. Vad som däremot skulle underlätta för NATO, var en bas på Gotland. Kan man anta att framstötar om detta kommer? Eller har kommit av Obama?

Unknown sa...
5 september 2013 kl. 11:17  

Tillägg: "Kan vi inte försvara oss själva kommer någon annan göra det"
Är det så vi vill ha det?

zeta sa...
5 september 2013 kl. 19:45  

Vart tog Raketkapseln med sex 135mm ostyrda attackraketer vägen? Skrotad?
RB 15 är en kryssningsrobot definitionsmässigt. Den är även med på de flesta listor över kända kryssningsrobotar. Till och med i engelska wikipedia.

BRIMSTONE ser ut att vara ett modernare och effektivare alternativ till Robot 75(Maverick). Varje vapenstation bär dessutom 3 robotar.

Glidbomben HOPE/HSBO med en räckvidd på 160Km(1400Kg) tillsammans med en ny flyganpassad RB15 MKIII är nog ett mer politiskt acceptabelt alternativ till "kryssningsrobotar".

Vi får inte glömma behovet av en signalsökande robot Tex HARM. Inte heller de billiga ostyrda bomberna och raketerna. De kan vara bra att ha när de andra är slut.
GPS kan för övrig störas ut.
/Zeta

uppgiven sa...
5 september 2013 kl. 20:23  

ARAK dog med Viggensystemet. Har för mig att motiveringen var att skjutavståndet var så kort att risken för bekämpning av fientligt luftvärn var för stor.

Sedan gick vi och anskaffade frifallande bomber med laserstyrning istället...

Wiseman sa...
5 september 2013 kl. 20:24  

Zeta,

135 mm arak skrotades vid millennieskiftet eftersom de ansågs omoderna som varandes ostyrda vapen. Ett decennium senare är just attackraketer på modet igen hos USAF som ett bra och billigt CAS-vapen istället för akan.

Rbs 15 mk III är att jämföra med en kryssningsrobot. Den enda skillnaden är att den har endast halva räckvidden och ingen signaturanpassning.

Brimstone II användes med stor framgång under Libyeninsatsen av brittiska flygvapnet. Valet mellan millimeterbandsmålsökare och lasermålsökare parallellt med en låg vikt och liten stridsdel gjorde att den var mycket effektiv i bebyggelse mot stridsvagnar och andra fordon med minimal risk för civila offer. Storleken gör att man kan bära många på varje vapenbalk.

Man ska dock komma ihåg en sak med Brimstone och liknande vapen. De förutsätter att en motståndare redan landstigit eftersom de är till för att användas vid CAS och avregling av stridsområdet. Det är det absolut sämsta och dyrbaraste sättet att använda stridsflyg.

Det hade varit betydligt mer kostsamt att sänka fartyget som fraktat dit stridsfordon på havet eller redan i hamn eller att ha sprängt bron över älven. Det är den smarta användningen av stridsflyg som bättre passar det lilla men effektiva flygvapnet.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade